Vildlin

Vetenskapligt namn: Linum catharticum

Blommar mellan vecka 21 och 42.
Blomningstiden är ungefärlig och kan variera mellan åren

Förekomst: Allmän

Vildlin växer på alvarmark i välbetade torr- eller friskängar, grusalvar, sprickrik kalksten och någon gång i karster. I sjömarken är det tuviga kalkfuktängar och betade gamla strandvallar som kan hysa växten.

Vildlin är konkurrenssvag och dyker ofta upp när röjningar skett och marken sårats. Den kan även växa i kanten av tuvor där myror byggt bo. Någon gång ses den i slåtterängar. Däremot är den idag mycket ovanlig som åkerogräs.

Vildlin är vanlig på Ölands alla alvarmarker som erbjuder många lämpliga miljöer. Mittlandet hyser också många förekomster liksom den västra stenkusten, från fyren Långe Erik längst uppe i norr och söderut till Alböke socken. Även i östra sjömarken finner vildlin många lämpliga växtmiljöer. Arten klarar sig bra på dagens Öland tack vare alla kalkrika naturbetesmarker.

Vildlinet har en ytlig likhet med sandnarven, men de är alls inte närbesläktade. Vildlinets kronblad är längre än fodret och fruktkapseln är klotrund. Blomningen sker i juni -augusti. Arten är ettårig.

Vildlinet växer i Sverige upp till södra Norrland samt i Jämtland. Totalutbredningen omfattar Europa utom dess arktiska och huvudparten av dess boreala delar. Arten saknas också i områden med torrt klimat i Sydösteuropa och medelhavsområdet.

Vildlinet kallades förr laxerlin, då det användes som laxermedel. Vildlinet har mycket bitter smak och innehåller ett starkt avförande bitterämne, linin, vilket kan orsaka förgiftningar hos betande djur. Artnamnet catharticum kommer av grekiskans katharsis (rening) och syftar på dess utrensande verkan.

Vildlin hittar du på följande platser: