Spåtistel

Vetenskapligt namn: Carlina vulgaris

Förekomst: Allmän

Spåtistel är ganska vanlig på kalkrik mark från Skåne till Uppland, men den kan också sällsynt påträffas längre norrut. Den växer på öppen torr mark i backar, beteshagar och alvar. Den är betesgynnad.

Spåtistel blommar i juli-augusti. Blomkorgarna är klotrunda och har tegellagda holkfjäll som är tandade i kanten, de yttre holkfjällen är örtartade, medan de inre är hinnlika, långa och smala. Blommorna är tvåkönade, rörlika, gula med röda eller sällan vita spetsar. Korgarna är bara utslagna i solig väderlek.

Artnamnet vulgaris kommer av latinets vulgus (hop, allmänhet) och betyder vanlig. Svenska namnet spåtistel kommer av att blomkorgarna påverkas av luftfuktigheten så att de är hopslagna i fuktig luft medan de vid torrt väder breder ut sig stjärnlikt. Släktet Carlina är, enligt Lid (1985), eventuellt uppkallat efter kejsar Karl V (1500-1558).

Den har också kallats stjärntistel. I vissa trakter ansågs spåtistel magisk; buren i handen skulle den skänka styrka. Tänkte man därvid på någon man inte gillade, skulle denne förlora sin styrka. Roten har tjänat som laxermedel. Den har även tillskrivits hjärtstärkande och antiseptisk verkan.

Spåtistel hittar du på följande platser: