Knisa mosse

En av Ölands få utdikade våtmarker

Knisa mosse är en av Ölands få våtmarker som klarade sig undan de utdikningar som tog fart på Öland i slutet av 1800-talet. Under början av 1900-talet uppmärksammades området för sitt rika fågelliv och 1931 förvärvades mossen av staten och fridlystes under namnet ”Drottning Victorias fågelskyddsområde”. Dessförinnan hade Bengt Berg, känd för sina djurböcker, i början av 1900-talet vädjat till regeringen att avsätta en öländsk våtmark som naturreservat. Hans bok "Ölandsmyren" handlar mycket om just Knisa mosse.

Efter fridlysningen började dock mossen växa igen med ag och buskar, de öppna vattenytorna minskade och häckfåglar som svarthakedopping, svarttärna och årta försvann. Många fågel- och växtarter är beroende av välskötta marker och på 2000-talet har restaureringsinsater gjorts för att genom slåtter skapa fler öppna vattenytor i mossen samt genom ökat bete förbättra skötseln av de fuktiga markerna.

Inplantering av fisk (sutare) har försämrat fågellivet, men projekt har bedrivits för att minska fiskbeståndet och därigenom har fågellivet börjat repa sig.

Vid Knisa mosse finns flera gravfält liksom husgrunder och spår av hägnader.

Fågellokal

Bästa fågelskådningen är  från april till juli. I slutet av maj är fågellivet som intensivast. Här häckar vigg, brun kärrhök, vattenrall och sävsparv.  I buskmarkerna finns höksångare, törnskata och gott om näktergal.

Törnskata

Från lundarna kan sommargylling höras. Tillfälliga besökare är ägretthäger och vit stork.

Fågeltorn finns.

Vandra runt mossen

mossen går en 5 km lång vandringsled som bjuder på fina upplevelser. I strandängar och kärr växer många orkidéer. På strandängarna finns klöverärten. I våta områden olika olika starrar och tätört. Har man tur kan man få se ängshök jaga över markerna.

Fakta

Naturreservatets storlek: 150 ha. Beslutsår: 1993, 2005 utvidgning av reservatet. Syfte: att återskapa och utveckla ett varierat, odikat myrområde och dess rika växt- och djurliv. Området ingår i EU:s ekologiska nätverk av skyddade områden, Natura 2000. 

Fågelskyddsområde 1/4-15/8 i vissa delar.

Käla: Länsstyrelsen i Kalmar län

Öppna länsstyrelsens karta

Natur och kultur på Öland, Område N74 (Länsstyrelsen i Kalmar län 2001)

Mossen ligger uppdämd i en fördjupning strax öster om landborgen. Den har varken tydligt in- eller utlopp och dräneras genom kalkberget ut på kalkklipporna vid landborgen i väster. Knisa mosse består huvudsakligen av en blandning av vassar av ag och öppna vattenytor. Ibland finns en viss inblandning av bladvass i agen. Den största öppna vattenytan finns i södra delen av mossen. Även i norr finns några små vattenytor med en mycket kransalger, bland annat rik flora av taggsträfse, törnsträfse och rödsträfse.

Längs kanterna av Knisa mosse finns smalare eller bredare zoner med fuktiga gräsmarker. Särskilt breda och artrika zoner återfinns längs kanterna av den öppna vattenytan i söder. Här finns honungsblomster, klubbstarr, kärrspira och rikligt med kärrknipprot. Dominerande växter är annars blåtåtel och älväxing. Väster om mossen längs kustvägen finns stora bestånd med alvarstånds.

I våtmarkens centrala del finns ett botaniskt intressant gungfly. Olika arter av mossor dominerar vegetationen. Här växer vitmossor och brunmossor sida vid sida, en ovanlig kombination på Öland. Knoppvitmossa och piprensarmossa är de två allra vanligaste mossorna. Andra arter som växer här är fransvitmossa, brokvitmossa, kärrkammossa, myruddmossa och komossa.

Våtmarken omges av öppna betesmarker. I norr breder stora arealer öppna torra gräsmarker ut sig. Betesmarkerna har en rik flora med växter som jordtistel, backnejlika, brudbröd och solvända. Mindre partier med fuktiga gräsmarker och små vätar förekommer också.

Fågellivet i Knisa mosse har varit berömt. Under senare år har det dock försämrats. I vassarna häckar fortfarande ängshöken. Andra häckfåglar är vigg, brun kärrhök, vattenrall och sävsparv. I buskmarkerna hörs både höksångare och näktergal. Ett fågeltorn finns i sydöstra delen av området. I slutet av sjuttiotalet gjordes en omfattande inventering av spindelfaunan. Den mest intressanta arten var trädskiktsbyggaren Robertus insignis som hade en stabil förekomst i kärret och som här har sin enda förekomst i landet. Under senare år har den minskat och betraktas nu som akut hotad. Det finns i övrigt mycket få fynd från övriga världen. Krusnätspindeln Argenna patula är en karaktärsart i bunkestarrkärret. Den betraktats som sällsynt men är troligen förbisedd. 

Växtlokal

Speciella arter: salepsrot, honungsblomster, skvattram, mossnycklar (Knisa-nycklar), vitag, trindstarr, dystarr.

Växtlokaler som beskrivs i boken En guide till Ölands växtvärld från Ölands Botaniska Förening kan du se i denna karta:

Säsong: Alla tider på året men maj-juni har mest blomning.

Orkidélokal

Knisa mosse är fina orkidémarker. I boken kan du läsa mera om lokalen. Här finns johannesnycklar, honungsblomster, mossnycklar, salepsrot, ängsnycklar, skogsnycklar, flugblomster, krutbrännare, brudsporre, kärrknipprot, grönvit nattviol och Sankt Pers nycklar. Dessutom hybridnycklar (storvuxen korsning mellan skogsnycklar och ängsnycklar)

Källa: Ölands Botaniska Förening

Johan Theorins Öland

I Johan Theorins bok Nattfåk förekommer offermossen. Den här spöklika platsen är påhittad, men Öland har flera märkliga kultplatser där värdeföremål, djur och till och med människor offrades förr i tiden. Den mest kända heter Skedemosse och ligger mitt på ön, öster om Borgholm. Här finns ett museum där man kan få veta mer om offerritualerna.