Karum

KARUMS NATURRESERVAT

Unikt odlingslandskap

Karum på mellersta Öland är ett unikt odlingslandskap med spår från många olika tidsperioder från äldre järnålder och framåt. På Karums alvar, ett av få alvarområden i mittlandet, ligger den berömda och välbesökta skeppssättningen Noaks ark.

Fascinerande gravfält

Det fårbetade gravfältet på Karums alvar är fascinerande alla årstider. På våren när de gamla ättebackarna färgas i gult, violett och vitt av blommande gullvivor, St Pers nycklar och mandelblom. På sommaren när grusslokens sirliga silvervippor vajar över landskapet och blåvingarna fladdrar behagfullt över backtimjantuvorna. En knastertorr sensommardag när nästan det enda som lyser grönt är den giftiga tulkörten som lämnats kvar i ruggar av fåren. Eller på hösten när de resta stenarna står tysta och hemlighetsfulla i morgonens dimslöjor och man tycker sig förflyttad till Ölands forntid.

Äldre odlingslandskap

Markerna på Karum har varit bebodda under mer än 2000 år. Husgrunder, hägnadsrester och gravar från äldre järnålder visar på en lång kontinuitet i markutnyttjandet. Dagens odlingslandskap är ålderdomligt och småskaligt och innehåller en blandning av små åkrar, alvarmarker och lövskogar på tidigare slåttermark. Utvecklingen i Karum kan följas via ett välbevarat kartmaterial som sträcker sig från 1600-talet och framåt.

Gamla åkerogräs

Ett av syftena med naturreservatet i Karum är att återskapa ett äldre odlingslandskap. Trettio hektar av åkermarken odlas i s.k. tresäde, vilket innebär att man odlar råg år ett, korn år två och sedan låter åkern ligga i träda år tre. Tack vare det äldre odlingssystemet och hanteringen av utsädet bevaras ovanliga åkerogräs t.ex. klätt och råglosta. På åkrarna odlas äldre grödor som gotlandsråg, ölandshavre och östgötakorn.

Klätt och råglosta

Fakta om reservatet

Naturreservatets storlek: 315,7 ha, Beslutsår: 2006. Syfte: att återskapa ett äldre odlingslandskaps natur- och kulturvärden och bevara mittlandets typiska såväl som hotade växt-och djurarter. Området ingår i EU:s ekologiska nätverk av skyddade områden, Natura 2000.

Källa: Länsstyrelsen i Kalmar län

Öppna länsstyrelsens karta

 

Växtlokal

I boken En guide till Ölands växtvärld från Ölands Botaniska förening är Karum beskriven som en intressant växtlokal. Här finns t ex allmogeåkrar, slåtterängar och ädellövskog. Speciella arter är vresalm, klätt, hålnunneört och råglosta. Bästa säsong är en bit in i augusti.

Klätt

Vresalm

Hålnunneört

Här finns en karta över växtlokaler vid Karum:

Orkidélokal

Markerna vid Karum är fina orkidémarker. Här finns t ex nästrot, skogsnycklar, Sankt Pers nycklar och johannesnycklar.

Källa: ölands Botaniska Förening

KARUMS KULTURMILJÖER

BESKRIVNING I NATUR OCH KULTUR PÅ ÖLAND (Länsstyrelsen i Kalmar län 2001 område K31)

Odlingslandskapet i Karum kan till större delen betraktas som ett reliktområde. Det landskap vi ser idag bär spår från många olika tidsskeden, allt från järnålder och framåt. Förhistoriska husgrunder och hägnader både från järnålder och historisk tid, odlingsrösen, brukningsvägar och uppodlade områden är exempel på lätt uppfattade element i landskapet. Genom kartor kan man följa byns utveckling från slutet av 1600-talet fram till idag. 1680-talets lantrevisionskarta visar hur de små, oregelbundet formade åkrarna ligger i anslutning till bebyggelsen. Storskifteskartan från 1777 visar att små områden har odlats upp i ängen. Detta märks särskilt i byns södra, mellersta och västra del. Storskiftet kom aldrig att fastställas. Utmarksdelningen som gjordes under tidigt 1800-tal innebar för Karums del att alvarmarkerna söder om byn kom att läggas till byn. De 458 tunnlanden som tillföll Karum bestod till stor del av torra och skarpa betesmarker och på flera ställen låg kalkstensflisan i dagen.

Knappt 40 år efter storskiftet påbörjades enskiftet. Oenigheterna mellan gårdsägarna i byn var stor och inte heller detta skifte kom att genomföras. Kartan som upprättades 1817 ger oss dock en mycket god bild över byns odlingslandskap. År 1839 fastställdes laga skiftet för Karum som inte genomfördes helt ut. Anledningen till oenigheten om skiftesgenomförandet känner vi inte till. Kanske ansåg man att nackdelarna övervägde fördelarna, kostnaderna för skiftena var kanske högre än de vinster man kunde tänkas göra.

Karum består i norr av ett ganska omfattande lövskogsområde, som ingår i Mittlandsskogen. I nästan hela detta område finns lämningar efter järnåldersgårdar som sammanbinds av stensträngar. Området sträcker sig även utöver gränserna för byn. Genom att skiftena inte genomförts i byn kan man se många samband mellan järnålderns odlingslandskap och den historiska bebyggelsen. 1800-talets stenmurar sammanfaller ofta med tidigare gränser som kanske är nästan 2000 år äldre.

Mer att läsa om Karum finns under Noaks ark och Karums alvar.