Enligt Länsstyrelsen är Ölands norra udde ett område av särskilt stort värde ur kulturmiljösynpunkt (Område K2 i Natur och Kultur på Öland, Länsstyrelsen i Kalmar län 2001). Här finns fyrplats och hamnområde av stor betydelse för handel, sjöfart och örlog sedan medeltiden. Fyren Långe Erik är byggnadsminne. En grupp monumentala järnåldergravar visar att området var attraktivt redan under förhistorisk tid.
Ölands norra udde har alltid utgjort en viktig angöringspunkt för handelsflottan i norra Kalmarsund och en mycket stor del av den äldre sjöfarten mot Gotland har passerat här. Grankullavikens betydelse som hamnplats för Böda socken kan knappast underskattas. Den grunda och vidlyftiga bukten är känd i det medeltida materialet som Örehamn, men sannolikt har hamnen även varit viktig under förhistorisk tid. Under modern tid har Grankullaviken varit av stor betydelse för utskeppning av virke. Områdets anknytning till seglationen förstärks av vrakresterna av det 1926 förlista åländska skeppet Swiks vid den östra stranden. Grankullaviken har också stora biologiska värden.
Utanför Ölands norra udde finns ön Stora grundet, som idag har landförbindelse genom en bro. På Stora grundet står fyren Långe Erik.
På ön Lilla grundet i Grankullavikens mynning finns resterna efter S:t Olofs kapell samt en ödekyrkogård. Kapellet är omnämnt 1515 i en förteckning över kapell i Linköpings stift, Sancti Olaui in Böda. Då stod kapellet ännu under tak, men några vidare uppgifter om byggnaden finns inte. Troligen tog man sten från kapellruinen när man byggde fyren Långe Erik och idag återstår endast en övertorvad kulle.
Den nordöstra udden med den välkända Trollskogen, utgör ett av öns mer välbesökta turistmål. På uddens norra del låg en örlogsbas på 1400-talet. Västra och Östra skansarna med 5 resp 36 skyttevärn är lämningar efter örlogsbasen.
Västra skansen
På den nordöstra udden finns även förhistoriska gravar, tolv rösen och två stensättningar. Några av dessa ligger intill det s k Hjertskeppet, en kraftig, skeppsformad försänkning i marken. Något längre söderut finns ytterligare fem rösen och fyra stensättningar från järnåldern. Vid den smalaste delen av udden finns "Jaktmuren", en kallmurad 225 m lång mur som anses ha anlagts under Johan III:s tid. Muren har troligen varit ett vilthägn.
Källa: Länsstyrelsen i Kalmar län (Natur och Kultur på Öland 2001) Område K2
Öppna Länsstyrelsens karta med Område K2 i dator
Om våren samlas sträckande fåglar i vegetationen vid udden. I april domineras sträcket av finkar, sparvar, rödhakar, duvor och trastar. I maj kan många rödsjärtar plötsligt finnas här eller hundratals Sylvia-sångare röra sig i buskarna. Andra arter som ses årligen är blåhake, aftonfalk, turturduva, ringtrast, citronärla, mindre flugsnappare och gulhämpling. I andra halvan av maj börjar prutgässen sträcka liksom arktiska vadare som myrspovar och kustpipare.
Ringtrast
Sommartid görs observationer av skärfläcka, silltrut, kentsk tärna, småtärna, mindre strandpipare, höksångare och rosenfink.
Under hösten kan ett stort antal mesar röra sig i området. Dvärgbeckasin noteras regelbundet. Tallbitar dyker upp när alla oxlar har röda bär.
Vintertid rastar lommar, gråhakedoppingar, tobisgrisslor, sjöorrar och ejdrar runt udden. Ibland kan man hitta en praktejder i flockarna. Nära bron kan man vintertid stöta på skärpiplärkor, strömstarar och skärsnäppor. Tångstranden längs den lilla viken på sydsidan av Stora Grundet kan vintertid överraska med ängspiplärkor och enkelbeckasiner. Havsörn ses dagligen i flera ex.
Ölands norra udde har uppmärksammats för att dra till sig mycket sällsynta, östliga fågelrariteter, även sent på hösten, som sibirisk järnsparv, östlig svart rödstjärt av underarten phoenicurus samt nunnestenskvätta. Här upptäcktes Sveriges första östliga kronsångare i oktober 2019.
Sjöfåglar i Grankullaviken nämns här.
Här kan du se vilka fågelarter som setts vid Ölands norra udde den senaste veckan (Artportalen)
Källa: Ölands fågellokaler (Ölands Ornitologiska Förening)
Växtlokaler som beskrivs i En guide till Ölands växtvärld (ÖBF) kan du se här. (juni-augusti).
Naturtyper: Strandängar, sand- och stenstränder samt brackvatten. Speciella arter: Klöverärt, strandtrift, strandråg, rödsäv, liten ärtstarr.
Klöverärt
Geopark-broschyr om Stora Grundet
Allt på Öland 2024. Utvecklad av Tegelwebb Drivs på server från MEBO