Blodnäva

Vetenskapligt namn: Geranium sanguineum

Förekomst: Allmän

Blodnäva växer i solvarma och torra buskmarker, ljusöppna och torra skogar, bryn och branter, klapperstensfält och i sprickor i kalksten på alvar.

Den finns i Sverige från Skåne till Gästrikland och är betydligt vanligare längs kusten och i kalkrika områden.

Blodnäva blommar i juni-juli med stora karminrosa blommor. Blommorna sitter ensamma på långa skaft från bladvecken. Kronbladen är grunt urnupna i toppen. Blodnävans fröhus fungerar som en "kastapparat" för fröna som efter mognad slängs ut i en vid båge, upp till 2 meter. Framåt hösten får bladen en blodröd färg.

Blodnävan är känd sedan medeltiden. Den har inom folkmedicinen använts mot näsblod, diarré, magkatarr, njurbesvär och gikt samt utvärtes som omslag på sår och bölder. Den har även använts mot vägglöss, förmodligen för att den har en obehaglig, frän lukt.

Artnamnet sanguineum kommer av latinets sanguis (blod) och syftar på artens klarröda höstfärger och ofta rödaktiga stjälkar. Släktnamnet Geranium kommer av grekiskans geranos (trana) och syftar på fruktställningen som är näbblik

Huvudutbredningen ligger i Europas kontinentala delar inklusive medelhavsområdet.

Blodnäva hittar du på följande platser: