Böda prästgårds naturreservat

Gammeleksområde

Vid Böda prästgård finns det fortfarande chans att uppleva gamla, grova lövträd. Den västra delen av reservatet utgörs av en ekhage som har kallats det viktigaste gammeleksområdet på Öland efter Halltorps hage och innehåller ett 25-tal ståtliga ekar.

I den västra delen finns inslag av äldre al och apel. Flera av ekarna är jätteekar. Många har rikligt med bohål, stora svulster och skorstenstoppar. Hagen saknar nästan helt buskar, utom i väster där det växer en del hassel. Markfloran är ganska trivial och domineras av växter som rödven, röllika, hundäxing och gulmåra. I området finns även en mindre eklund där även hassel, al, lönn och rönn förekommer. I fältskiktet förekommer skogsbingel, ramslök och liljekonvalj.

Ekstammarna har en rik lavflora, varav flera är typiska för gamla ekar i ljusöppna betesmarker. Exempel på arter är matt pricklav, trubbig brosklav, brun nållav, gul dropplav och grå skärelav. Området hyser en mycket värdefull skalbaggsfauna med ett flertal sällsynta och hotade arter. Här finns bland annat, kardinalfärgad rödrock, läderbagge, bålgetingkortvinge, gulbent kamklobagge och ekgrenbrunbagge. 

Reservatet består av tre delområden, skilda från varandra. Öster om vägen finns två områden.

Det nordliga utgörs längst i norr av en mycket fin klibbalskog med naturskogskaraktär. Skogen är grov och högvuxen med riklig påväxt av murgröna. Död ved i form av högstubbar och lågor är vanlig. I fältskiktet förekommer kabbleka, tandrot, ormbunkar, harsyra och ramslök. I området finns även yngre granskog, alskog, blandskog med tall, ask, hassel, benved, vildapel, oxel, rönn och tysklönn samt ett mindre öppet kärr med tuvull och gåsört.

Den södra delen är en ek/hassellund med hagmarkskaraktär i kanterna samt en del smärre sumpdråg med al. Grov ek och oxel samt en del död ved förekommer. Flera av ekarna är mycket grova och gamla. Alarna har ofta välutbildade socklar och ett bukettartat växtsätt. Under träden finns ett glest buskskikt av hassel. Hasseln är mycket grov och ovanligt högvuxen. Markfloran är gles och består av växter som harsyra och skogsstarr.

I den östra delen finns mindre, öppna ytor med gräsmarksflora. På de gamla ekarna i skogen har man funnit ett tiotal sällsynta arter av lavar. Bland dessa märks matt pricklav, liten sönderfallslav, gammelekslav, mjölig klotterlav, stiftklotterlav och trubbig brosklav. Den östra delen av skogen betas och här växer den sällsynta svampen stinkbrosking.

Det sydliga området är en naturskogsartad al/hasselskog med enstaka rönn, ek, ask och sälg. I fältskiktet förekommer buskstjärnblomma, harsyra, rödblära, liljekonvalj och skogsbingel. I delområdet finns rikligt med död ved samt mycket grov hassel. I området ligger Böda skans. Vallarna är bevuxna med al, ek, hassel och rönn. Innanför vallarna finns en torr gräsmark med rikligt med fältsippa.

I det södra delområdet återkommer alskogen men här med ett stort inslag av hassel. På sina ställen är hasseln grov och markerna har här en lundkaraktär med växter som buskstjärnblomma, rödblära och skogsbingel.

Fornlämningar

Flera stensträngar från järnåldern vittnar om en mer än tusenårig markanvändningshistoria. Stensträngarna är rester efter gamla inhägnader för att hålla boskapen borta från grödorna.

I reservatets södra delområde ligger resterna av en medeltida stjärnformad skansanläggning, Böda skans.

Källa: Länsstyrelsen i Kalmar län (Område N35 i Natur och Kultur på Öland 2001)

Öppna länsstyrelsens karta