Högby sockencentrum

Ovanligt komplett sockencentrum

Enligt Länsstyrelsen är Högby sockencentrum ett område av särskilt stort intresse från kulturmiljösynpunkt (Område K49 i Natur och Kultur på Öland, Länsstyrelsen i Kalmar län 2001). Runt Högby kyrka finns ett ovanligt komplett sockencentrum. Här finns delvis medeltida kyrka, prästgård med bostadshus, flyglar och magasin, kyrkstallar, fattigstuga, ålderdomshem och väderkvarn som är byggnadsminne. Vid kyrkan har funnits ett kapell.

Högby socken omtalas första gången cirka 1320 (de Höghaby) och byn 1539 som då omfattade fyra gårdar varav en skattegård och en klostergård. Att kyrkan byggts på den här platsen kan troligen sättas i samband med att den under järnåldern syns ha utgjort ett av socknens centralområden. I området österut ned mot Högby hamn och Lilla hamnen, har det tidigare funnits stora gravfält med flera hundra gravar. Gravfälten har delvis dokumenterats under 1800-talet men är numera i det närmaste helt bortodlade.

I anslutning till Lilla hamnen finns platsnamnet Torslund vilket kan återgå till en hednisk kultplats. Kring kyrkan finns idag rester av gravfält i form av ett 20-tal resta och liggande stenar. En stavkyrka har troligen föregått den medeltida stenkyrkan och stått på platsen någon gång under 1000-talet.

Idag är det svårt att uppfatta något medeltida i den gulputsade kyrkans exteriör men stora delar av västtornet är bevarat och uppfört cirka 1200. Bland annat rymmer tornet i sin nedersta murtrappa en fallucka med ett fyra meter djupt schakt. Falluckan kunde manövreras från tornets andra våning och på så sätt skydda alla tornets våningar.

Pä den ritning av kyrkan som Rhezelius gjorde 1634 framgår det att på långhusets östra gavel, där det tidigare funnits ett mindre kor med absid, tillkommit ett större kor med skyttevåning kallat Östra tornet. Även över långhuset fanns skyddsrum som var förbundet med västtornet. På södra sidan har tillkommit ett vapenhus liksom S:t Ottos kapell som under 1400-talet användes som gravkor för ätten Bielke.

Under 1700- och 1800-talet genomfördes en mängd renoveringar och ombyggnader. 1825 byggdes det medeltida tornets övre del om och fick sin nya elegant svängda tomhuv.

Norr om kyrkan går vägen som leder ned till Högby hamn. Längs med vägen finns Ölands enda bevarade kyrkstallar, uppförda i trä, rödmålade med svarttjärade portar, knutar och tak. Stallama som började byggas på 1850-talet användes av de församlingsbor som kom från socknens ytterområden. Vid sidan om stallama ligger den gamla fattigstugan. Byggnaden är socknens första fattigstuga från 1770-talet och flyttades hit till kyrkans jord och byggdes på med en våning 1838. Idag är fattigstugan hembygdsmuseum. Till miljön hör också det gamla ålderdomshemmet i rött tegel från 1911. Högby hembygdsförening övertog byggnaden 1967 då byggnaden inte längre fungerade som ålderdomshem.

Prästgården är en större, gulmålad salsbyggnad under brutet tak. Till denna hör två ålderdomligare vitputsade flygelbyggnader. Mittemot prästgården, på södra sidan av vägen står en cirka 30 meter lång trösklada. Ladan är uppförd i kalksten med stor dubbelport under slaget valv. En stentavla över porten berättar att byggnaden är uppförd 1850. Vägen förbi kyrkan mot prästgården kantas av en äldre lindallé.

I nära anslutning, men något söderut och på motsatta sidan av nuvarande landsvägen, står den så kallade Kopparslagarkvarnen som troligen är uppförd på 1840-talet. Väderkvarnen av holländsk typ är uppförd i kalksten och är 14 meter hög med imponerande murtjocklek som i den nedre våningen uppgår till 1,7 meter. Någon malning har inte förekommit sedan 1920-talet då den började förfalla tills den 1947 kom i Högby Hembygdsförenings ägo. Kvarnen, som numera är i privat ägo, är byggnadsminne.

Källa: Länsstyrelsen i Kalmar län (K49 i Natur- och Kultur på Öland)

Öppna kartan i dator