Socknen var sedan medeltiden den administrativa enhet som organiserade Sverige och som utgjorde landsbygdsbefolkningens hembygd. Socknarna tillhör våra äldsta kulturminnen, både språkligt och reellt. De är också betydelsefulla för hembygdsrörelsen och idag är denna rörelse deras främsta förvaltare.
I Norden betecknade ordet sedan senmedeltiden ett område utanför städer inom vilket befolkningen besökte gemensam sockenkyrka, präst och begravningsplats. På 1500-talet infördes även ett sockenbegrepp i Sverige och Finland som enhet för fastighetsredovisningen. I Sverige avskaffades kyrksocknen och sockenkommunen som administrativ enhet vid kommunreformen 1862, medan jordregistersocknen fortsatte att användas fram till fastighetsdatareformens genomförande åren 1976–1995. Därefter förändras inte sockenindelningen. Trots att socknen inte längre är en aktiv administrativ enhet har sockenindelningen än idag många tillämpningar, bland annat som registreringsenhet i historiska arkiv.