Böda hamn

Hamn med medeltida anor. Ölands största koncentration av kalkugnar

Nya hamnen

Nuvarande Böda hamn byggdes i slutet av 1950-talet, efter att den tidigare hamnen hade totalförstörts av stormen 1954. Hamnen stod klar 1960 och blev senare utbyggd 1988. Från att ha varit en blomstrande fiskehamn ända fram till 1990-talet, finns det nu endast ett fåtal fiskebåtar kvar. Sjöräddningen har en station i hamnen där en livräddningskryssare och en mindre räddningsbåt finns stationerade. Bödas tidigare hamnar har haft åtminstone tre lägen vid Karsnabben.

Källa: Upplev Böda (www.bodaland.se), Föreningen Böda & Böda Hamns Utveckling

Gamla hamnen

Böda hamn har funnits sedan medeltiden. Den exakta platsen för det medeltida läget är inte känt, möjligen kan den ha legat en bit norr ut, där en utgrundad vik sträcker sig in mot öster och söder om Karsudden. I anslutning till viken finns lämningarna av en skansanläggning, troligen med medeltida ursprung. Några närmare uppgifter om den äldre hamnen finns inte, utom att den varit av stor betydelse.

Under 1800-talet är hamnen mest känd som anhalt för postjakten till Gotland, medan den under senare tid enbart fungerat som fiskeläge. Hamnen är fortfarande levande med fiskförsäljning och rökeri i anslutning till moderna kajer och sjöbodar.

Kalkugnar

Strax öster om hamnområdet på en låg sandrygg finns Ölands största koncentration av kalkugnsrester inom ett 250 x 100 meter stort område. Här finns inte mindre än sju ugnsrester, markerade av låga övertorvade kullar. Kalkugnarna lades här därför att det var enkelt att härifrån skeppa kalkbruket vidare via den närliggande hamnen. Man upphörde att använda ugnarna under slutet av 1700-talet. 

Källa: Natur och Kultur på Öland (område K34), Länsstyrelsen i Kalmar län, 2001)

Fågellokal

Vid hamnen och norr om denna är det en bra fågellokal. Särskild om vintern finns mycket vitfågel, främst fiskmås runt Gåsgrund och ute på havet rastande lommar, doppingar och skrakar.

Storskrakar Foto: Stefan Svenaeus

Storskrakar

Men även vår och höst är lokalen värd att besöka för att på våtmarkerna se beckasiner, vadare, ärlor, piplärkor m m. Enstaka rödstrupiga piplärkor kan även ses.

På våren ska du främst gå norrut mot Karsnabben. På väg mot Karsnabben passerar du en restaurerad våtmark, Brokhål. Vid vattendragets mynning i havet hittas ibland skärpiplärka och forsärla.

Tänk på att gå på den markerade leden när det är tillträdesförbud i fågelskyddsområdet.

Källa: Ölands Fågellokaler (Ölands Ornitologiska förening)

Gillamarkeringarna sparas endast på alltpaoland.se och delas eller syns inte på något socialt nätverk.
Tillgänglighet: Lättillgängligt

Allt på Öland 2022. Utvecklad av Tegelwebb Drivs på server från MEBO