Karsnabben - Böda gamla hamn

Gammal hamn

Böda hamn har bytt läge åtminstone tre gånger under historiens lopp. Här kring Karsnabben har de legat. Den senaste hamnen vid Karsnabben totalförstörts av stormen 1954. Därefter byggdes nuvarande hamn lite längre söderut. Under 1500-talet byggdes en hamn, som kallades Karsnabben, strax norr om det s k Brämet. Det finns skrifter som visar att Gustav II Adolfs fartyg anlöpte denna hamn två gånger i början av 1600-talet. Även Linné landsteg här efter sin Gotlandsresa år 1741.

Sen medeltiden eller längre tillbaka utgick förbindelsen från fastlandet via Öland till Gotland härifrån. Inte förrän ångbåtsförbindelse mellan Stockholm, Västervik och Visby upprättades i mitten på 1800-talet upphörde postjaktförbindelsen mellan Böda och Klintehamn. Böda hamn hade en enda lång träbrygga som låg helt oskyddad för nordosten och det hände att jakterna slet sig och blev sönderslagna. 

Bristen på bra hamnar i början av 1800-talet för utskeppning av sten gjorde att man byggde ut Sandviks hamn på västsidan av Öland. Innan dessa var Källa och Böda de enda hamnar på norra Öland där sten skeppades ut.

Under vikingatiden fanns en hamn med namnet Skeppstä (Skeppsstad = plats för skeppen) i en vik strax söder om nuvarande Böda Sand. När invallningar av sand och påverkan av landhöjningen gjorde hamnen obrukbar, flyttades den längre söderut till nuvarande Kuggeboda. Denna hamn användes under medeltiden då större flatbottnade båtar, så kallade koggar användes för östersjöfrakt. Troligen härstammar hamnens namn från denna båttyp. Hamnen låg utsatt för väder och vind men användes av lokala fiskare långt in på 1900-talet och till viss del än i dag.

Källa: Upplev Böda (www.bodaland.se), Föreningen Böda & Böda Hamns Utveckling. Länsstyrelsen i Kalmar län och Ölands kulturarv.

Geologi

Här har mer än sextio olika fossilarter påträffats, bl.a. de som Linné beskrev då han besökte området - cystoidéer som han kallade kristalläpplen.

Oftast finner man dem i de flisor ock flak av kalksten som brukar ligga uppkastade i vattenbrynet efter vår- och höststormarna. Cystoidéerna, som var ett slags förhistoriska sjöborrar, satt fast på bottnen av ett grunt hav med hjälp av en kort stjälk, och många av dem var kolonibildande. De är mer eller mindre klotformiga bildningar, vanligen med en diameter av 3-4 cm.

Källa: Ölandsguiderna

Fågellokal

Vår och höst är lokalen värd att besöka för att på våtmarkerna se beckasiner, vadare, ärlor, piplärkor m m. Du kan gå ut till Karsnabben från nuvarande hamnen genom att följa en stig som även vid tillträdesförbudstid är tillåten att gå. Du kan även gå den gamla hamnvägen från samhället.

Ängspiplärkor

På väg mot Karsnabben passerar du en restaurerad våtmark, Brokhål. Vid vattendragets mynning i havet  vid Brokhål hittas ibland skärpiplärka och forsärla. Från början av september finns god chans att hitta lappsparv vid bäckutloppet.

Här sträcker sig ett skär, Gåsgrund, ut i havet. I viken innanför kan man se kentska tärnor sitta på en sten.

Kentska tärnor

I lövskogsdungen innanför Karsnabben finns halsbandsflugsnappare, grönsångare och ibland mindre hackspett.  

På denna karta kan du se parkeringar och lämpliga obsplatser:

OBS! Delar av Karsnabben samt utanförliggande Gåsgrund är fågelskyddsområde med tillträdesförbud 1 april t o m 31 juli. Tillträde endast på markerad led.

Det rödrandiga området har besöksförbud under delar av året

Källa: Ölands fågellokaler (Ölands Ornitologiska Förening)