Kråkeskärs skans

Färjestadens skans eller Kråkeskärs skans är ett gammalt befästningsverk i Färjestaden där Hotell Skansen nu är beläget. Befästningen hade höga jordvallar med fem spetsiga bastioner och en vattenfylld grav runtomkring. Rester av skansen kan man fortfarande tydligt se, särskilt resterna av den sydostligaste bastionen.

Här kan du se delar av skansen i Lantmäteriets terrängskuggningskarta

Det finns flera uppgifter om att Erik av Pommern 1420 beordrar anläggandet av ett fast hus eller skans. Men när man går till botten med varifrån uppgiften kommer så är det från ett brev den 9 augusti 1424. Gert Ryning, tidigare fogde på Öland, skriver till kungen och ber att man ska lämna tillbaka Färjestaden som han under sin tid som fogde orätt lagt beslag på och avhägnat och bebyggt för Herrskapsens [Rikets] behov. Utifrån detta har man lagt fram teorin om att byggnationen skulle kunna röra sig om en föregångare till Kråkeskär skans. Men det kan lika väl röra sig om bostads-, ekonomibyggnader eller hamnanläggningar som man byggt till eller om. Det som är klart är att det låg en betydelsefull gård i Färjestaden redan då. När man beslagtog gården gjorde man det från en kvinna Katharina Kettilsdotter Glysing. Dokumenterade arvsskiften visar att gården måste ha ägts av hennes far Kettil Glysing (dog 1363 eller 1364) som är den äldsta kända innehavaren av Färjestadens gård. Varken han eller dottern Katarina bodde nog inte på gården. De hade många gårdar på olika platser och det troliga var att de hade andra som skötte driften, men de besökte säkert Färjestaden ibland. 

Förmodligen var det under våren 1612 som Kråkeskärs skans anläggs. Under hela vintern 1611‐1612 anfaller danskarna frekvent. Farligaste anfallet kom den 11 februari, men man lyckades slå tillbaka danskarna. På pingstdagen den 31 maj anföll danskarna återigen. Huvudanfallet sattes denna gång dock in mot Mörbylånga. Den svenska styrkan var för svag och man drog sig efter stridigheter tillbaka till Borgholm. 

År 1623 befaller Gustav II Adolf att man ska förstärka skansen med grova skansverk. 1639 kom ytterligare befallningar om Kråkeskärs framtid och fortifikationschef Olof Hansson Örnehufvud skapade ett förslag på utbyggnad. Hans planer som delvis kom att förverkligas under 1640‐talet bestod av en skans med fem bastioner och en vattenfylld grav runt omkring. 1657 har man byggt en torr och kalklös fodermur runt vallen och ett valltorn

1677 bränns Kråkeskär ned av danskarna. Året efter byggs Kråkeskär upp igen, men börjar förfalla efter 1698. I mitten av 1700‐talet dyker det för sista gången upp planer för att göra något åt skansen. Det var fortifikationsofficeren Johan Bernhard Virgin, som hade planer på att göra Kalmar till centrum i vad som skulle bli rikets starkaste fästning. Kråkeskär på andra sidan sundet skulle ingå i ett ”lås” för Kalmarsund. Planerna lades fram för Rikets ständer 1752, men det avslogs då man ansåg att Sverige inte längre hade råd för en så storslagen plan.

Liknande befästningsverk har funnits vid Mörbylånga, Grönhögen, Kårehamn och Böda.

Källa: Arkeolog Karl-Oskar Erlandsson