Knisa lövskog bjuder på omväxlande natur och spännande fornlämningar. I slåtterängar, sumpskogar och lummiga lundar finns en stor mångfald av blommor, fåglar, lavar, mossor och småkryp. Välkommen att upptäcka ett stycke värdefull natur!
Marken i reservatet tillhörde förr i tiden de medeltida byarna Knisa och Gel. Här skördade byborna sitt hö från vidsträckta slåtterängar. En del ängar var öppna och alvarlika, i andra stod spridda lövträd och buskar. Men marken hade brukats långt dessförinnan, redan på järnåldern. Om det vittnar reservatets alla fornlämningar i form av långhus och hägnader.
Under 1900-talet övergavs stora arealer ängsmark på Öland, precis som i övriga landet. En del av ängarna här i Knisa växte igen, men ännu finns ovanligt stora arealer öppen ängsmark kvar. Markerna som slåttrats i generationer uppvisar en enastående blomsterprakt. Salepsrot, krutbrännare och brudsporre är alla exempel ur den rika ängsfloran. Blomrikedomen lockar till sig fjärilar, bin och andra insekter som är på jakt på nektar.
Reservatets orörda sumpskogar och lövängarnas trädmiljöer är ovärderliga för en rad arter som är beroende av gamla lövträd och murken död ved. Till exempel trivs flera hålhäckande arter här, som spillkråka, mindre hackspett, stare, göktyta och halsbandsflugsnappare.
Lummiga lövskogar med gamla ekar och askar växer idag över stora delar av de forna slåtterängarna. De äldsta ekarna är uppemot 250 år gamla. Men det var inte bara höet som togs till vara i de forna lövängarna. De bidrog också med löv och kvistar till kreaturens vinterfoder. Många av de gamla askarna bär ännu spår efter hamlingen, ett annat ord för den lövtäkt som var vanlig i det gamla bondesamhället.
Källa: Länsstyrelsen i Kalmar län
Allt på Öland 2025. Utvecklad av Tegelwebb Drivs på server från MEBO