Kåreholm

Gammal befästning

Kåreholm, en av Ölands största öar, var en gång en livligare plats än den är idag. Nu är den obebodd och ett fågelskyddsområde. Under tiden 1 april till 31 juli är det förbjudet att gå iand på ön. 

 

 

Kåreholm ligger 500 m utanför Kårehamn på östra Öland. Vid Kårehamn finns en fin naturlig hamn, som ön Kåreholm skyddar mot nordliga och östliga vindar. På ön ligger resterna av en befästning som sällan besöks. Frånsett en mindre undersökning 1962 har platsen inte undersökts arkeologiskt och det finns många frågetecken kring hur gammal den är och hur den uppfördes.

Enligt en gammal sägen ska ön och hamnen vara döpt efter en kvinna vid namn Elsa Kåre som levde under 1300-talet och avled vid Digerdödens härjningar. Enligt sägnen ska hon ha varit mycket rik och ägt mark i både Löt och Albökes socknar. 

När man kollar upp de tidigaste beläggen på namnet så heter dock borgen och hamnen Curahampn (1440) och Kwrholm (1457).  Namnet bör komma av ordet ”kura” som vi kanske mest använder om att krypa ihop och mysa eller liknande nuförtiden. Ordets betydelse har dock förskjutits något och tidigare hade det mer betydelsen vakta eller hålla utkik. Vi har dock ordet i vaktkur och finns exempelvis i Kuretornet på Kalmar slott, det största av slottets torn. Ordet förekommer också i leken ”kurragömma”, tidigare ”kur(r)a o gömma”. Att borgen skulle fått namn efter en Elsa Kåre är mer osannolikt och det finns inga medeltida handlingar där hon förekommer. Det troligaste är att hon bara är en sägen.

På Kåreholm finns det idag lämningarna efter två anläggningar bredvid varandra. Den västligaste av de två utgör en fyrkantig vall med vallgrav utanför. Anläggningen är 80 x 72 meter stor och vallen är fortfarande 1-2 meter hög. Innanför finns en inre vall, en brunn och svårtydda grunder.

 

Gammal befästning.Foto: Stefan Svenaeus 2018

 

Öster om denna ligger en cirkelformad vall av sten, nedrasad och ungefär 0,75 meter hög idag. Cirkeln har en diameter på 30 meter och innanför den finns det en ytterligare en låg cirkelformad vall. I mitten av anläggningen finns en 7x7 meter stor grund. Sommaren 2018 syntes grunderna tydligt på grund av torkan. 

 

Foto: Stefan Svenaeus 2018

 

Här kan du se befästningen i Lantmäteriets karta genom s k terrängskuggning.

Det finns några källor som berättar för oss om befästningen och hamnen. Den tidigaste är från Karlskrönikan som berättar att Karl Knutsson ska ha lämnat de största fartygen här under belägringen av Borgholms slott 1440.

Första gången själva befästningen nämns är 1457. Den danske kungen Kristian I har varit framgångsrik i sitt krig mot Sverige och bland annat erövrat hela Öland. Förhandlingar inleds och den 23 juni blir Kristian även svensk kung. I samband med dessa förhandlingar lämnar Kristian en försäkran att Kåreholm ska lämnas tillbaka till Sverige tillsammans med Öland, Borgholm och Älvsborg. Att Kåreholm nämns i samband med två andra befästningar gör det troligt att även Kåreholm har en befästning som danskarna har tagit i besittning. 

Sommaren 1487 föreslår Sten Sture att man ska ha ett möte här inför förhandlingar mellan kung Hans och Sten Sture. Man träffas dock i Örbovik, en örlogsbas vid Grankullavikens inlopp, istället. Samma år kallar det svenska riksrådet Hansan till ett möte på Kåreholm där man ska diskutera problemen med sjöröveri på Östersjön. Orsaken till att man väljer Kåreholm i stället för Borgholms slott är sannolikt för att det senare hålls av den motsträvige Ivar Axelsson (Tott). Man har kommit överens om att han ska överlämna slottet till Sten Sture, men han vägrar att göra detta i det längsta.

En del av problemen med sjöröveri på Östersjön kan man säkert beskylla Ivar Axelsson för. Att han ska ha hållit på med sjöröveri i Östersjön är en av orsakerna till att Sten Sture har försökt få bort honom från slottet. Samtidigt så borde Kåreholm vid denna tid ha rätt goda förutsättningar för möten av sådan dignitet. Annars kunde man ju exempelvis ha valt Kalmar stad eller slott som plats för mötena. Vi bör tänka oss att det finns utrymme och faciliteter för att laga mat och logera en grupp av herremän.

I maj 1508 låter Nils Bossons (Grip) föra sina ägodelar till Kåreholm efter att han förlorat posten som hövitsman på Borgholms slott. Det var en hel del saker han förvarade på slottet; hans ägodelar uppgick till 80 lass som lastades vidare på fartyg i Kårehamn.  År 1508 är också det sista år som Kåreholm dyker upp i källorna. Härifrån skriver Nils Bosson den 2 juni sitt brev till kung Hans där han uppsäger sin trohet. Nils Bosson är förtretad på kung Hans som har avsatt honom från sin post som befälhavare på Borgholms slott.

Efter att befästningen fallit ur bruk återanvänds den år 1677 under Skånska kriget, då flertalet häradsbor söker skydd i lämningarna efter den gamla befästningen, där de bor i enkla hyddor. På en karta fån 1683 uppges att sjömännen brukar begrava sina döda i den cirkelformade anläggningen. Idag används holmen till fårbete och är också en fredad häckningsplats för många sjöfåglar.

Källa: Karl-Oskar Erlandsson

Här har vitkindad gås ett starkt fäste. Det är också en av de rikaste lokalerna för måsfåglar på Öland. Förutom en stor förekomst av gråtrut finns även havstrut, skrattmås, skräntärna och silvertärna. Även en del vadare och sjöfågel, som skärfläcka och stjärtand, häckar här. Ön har beträdnadsförbud 1/4-31/7.

Karta: Naturvårdsverket

 

Gillamarkeringarna sparas endast på alltpaoland.se och delas eller syns inte på något socialt nätverk.
Tillgänglighet: Svårtillgängligt

Allt på Öland 2020. Utvecklad av Tegelwebb