Foto: Stefan Svenaeus 2017
Foto: Stefan Svenaeus 2017Övergiven by
Längs en liten väg nordost om Byxelkrok finns husgrunder och hägnadssystem som härstammar från en mycket gammal by, Ebberskogs by, som övergivits men inte uppstått på någon annan plats på Öland. Arkeologen Jonathan Lindström menar sig ha tillräckligt med indicier för att påstå att byborna blivit flyttade till ön Ormsö i Estland i samband med ett korståg år 1206 för att kristna esterna.
I boken "Biskopen och korståget 1206" beskriver Lindström bakgrund till och händelseförloppet vid utflyttningen. Fortfarande på 2000-talet finns svensktalande på Ormsö som sannolikt härstammar från Öland. Ledtrådarna till ormsöbornas ursprung har Lindström funnit tillsammans med arkeologen Jan-Henrik Fallgren.
Övriga fyra byar på norra Öland där bönderna flyttades till Ormsö ska ha varit Lundarne, Bierby, Åker och en ännu namnlös by. Alla byarna har legat i närheten av Byxelkrok, utom Bierby som ska ha funnits vid Dödevi.
Värdefull kulturmiljö
Enligt Länsstyrelsen är Ebberskog, Åker och Torps järnåldersmiljöer av särskilt stort värde ur kulturmiljösynpunkt (Områden K11 i Natur och Kultur på Öland, Länsstyrelsen i Kalmar län 2001). Här finns omfattande komplex av husgrunder, hägnadssystem och gravar som hör till Ölands bäst bevarade lämningar från den äldre järnålderns bondesamhälle.
I Ebberskog finns 19 registrerade husgrunder medan antalet i Åker är 17. Till husgrunderna hör omfattande stensträngar som bildar bland annat fägator, åker- och ängsgärden. I anslutning till husen finns små inhägnader som kan ha varit gödselupplag eller boskapsfållor. Till Åker hör ett gravfält bestående av 30 runda stensättningar, en oval stensättning, åtta resta stenar och tre kantställda stenar. Till Ebberskog har troligen hört ett numera borttaget gravfält på "Kämpungsbacken", söder om byns inägojord. Husgrunderna i Åker är löst grupperade i gårdar om ett eller två hus. Att gårdarna bildat en by visar de stensträngar som kopplar samman gårdarna.
Fornlämningskomplexet tillhör ett av de större på Öland beträffande antalet husgrunder och överhuvudtaget är det förhistoriska odlingslandskapet i Böda ovanligt väl bevarat. Detta har att göra med flera faktorer. Den attungsbaserade omläggningen av byarnas gärden på 1000-talet blev aldrig genomförd här och inägojorden tegskiftades inte under 1200-talet. Byns gårdar reglerades inte heller till radbyar under 1300-talet. Detta har medfört att många av byarna i Böda har kvar mycket av sin gamla bebyggelsestruktur och det finns en stor likhet mellan järnålderns landskap och dagens.
En annan viktig faktor har varit inrättandet av Böda kronopark som omfattat en stor del av socknen. Redan 1515 finns skriftligt material som säger att allmänningsskog på Öland endast finns vid Böda och att kungen hade rätt till en tredjedel av denna. Genom Böda kronoparks tillkomst kom skogen inte att beröras av utmarksdelningen i början av 1800-talet, vilket också har varit en konserverande faktor för järnålderslandskapet.
Källa: Länsstyrelsen i Kalmar län (K11 i Natur- och Kultur på Öland)
