Hassel

Vetenskapligt namn: Corylus avellana

Förekomst: Allmän

Hassel är vanligen en yvig, högre buske. Skogar med ett träd- och buskskikt som domineras av hassel kallas hässle. Dessa tillhör en av landets ovanligaste skogstyper. De har sin största utbredning på Öland och då framförallt i utmarker i Mittlandsskogen på mellersta Öland.

Blomningen på Öland sker under mars/april. Den enskilda hasselbusken börjar blomma när den är i tioårsåldern. Hasseln är vindpollinerad och har enkönade blommor. 

Hanblommor i hänge

Honblomma (Foto: H. Zell via Wikimedia Commons)

Djuren som sprider hasselnötter i Sverige är: ekorre, nötväcka, nötkråka, nötskrika och större hackspett.

Hasseln producerar kontinuerligt nya grenar direkt ur marken. Deras diameter överstiger sällan 15 cm. Grenarna kan bli 70-80 år men normalt bryts de av efter 20-30 år i ett mer eller mindre murket tillstånd, men ersätts kontinuerligt av nya skott. På så vis finns alltid en hasselbuske på samma plats om den lämnas ifred, men den är aldrig helt densamma. En hasselbuske med en diameter på 0,5-1 m är mellan 50 och 100 år. Hasselbuskar som har socklar på 2 meter i diameter, bör vara flera hundra år gamla.

Hässlena är hemvist för många olika växter och djur. Många av dessa finns med på den nationella rödlistan. Det beror framförallt på hasselbuskens egenskaper som värmande skydd och förekomsten av död ved i olika nedbrytningsstadier. Svampinventering visar att de största naturvärdena i hasselrika miljöer utgörs av en mycket värdefull och speciell svampflora. En betydelsefull faktor är att ädellövskog och skogar med ett betydande inslag av hassel har förmåga att höja temperaturen i mars-april med flera grader. Det gör att lokalklimatet i hasselrika biotoper kan motsvara makroklimatet i mellersta Tyskland.

Hasseln vandrade in till Sydskandinavien ca 7000 år f v t. Det skedde ungefär samtidigt med tallens spridning i det isfria Norden. Det enda träd som då redan var etablerat var björken. Mycket tyder på att hasseln, innan de ädla lövträden vandrade in, var i stort sett ensam beståndsbildare på bättre marker.

Nötternas betydelse

Hasseln har under lång tid varit viktig för människorna på Öland. Den gav framförallt ved och nötter. Nötterna innehåller 60 % fett och har ett mycket högt energivärde. Det är det viktigaste skälet till att människan gynnat hasseln genom årtiondena. Hässlena, som oftast låg på utmarken, var även viktiga som betesmarker för hästar, får och nötkreatur. Att hålla betesmarken lagom öppen gav både ved och ökade förutsättningarna för en hög nötproduktion. 

Att hasselnötter var viktiga förstår man då hasseln har varit skyddad i de flesta av Sveriges landskapslagar. Plockning av hasselnötter ingår fortfarande inte i allemansrätten.

Öland var berömt för sin rikedom på hassel och hasselnötter i lövängarna. Vid nötplockardagen, en fridag som var speciell för Öland, var drängar och pigor lediga för att plocka nötter i lövängarna på gårdens ägor. Varje gård förr skötte hässlena och hade sitt eget område med hassel. Man högg bort de gamla och torra grenarna och höll efter en och torn (slån). Nötterna plockades under sista halvan av september och i början på oktober. Plockningen skedde med hjälp av en hasselkäpp med klyka. Käppen var en meter lång. Man kunde även vänta tills nötterna föll från busken. När hasseln var tre meter hög gav den god skörd. Nötterna var förr en stor inkomst för jordbruket. Man sålde dem till en grossistfirman i Kalmar.

Vedens betydelse

Hasselns grenar har i stora delar av Sverige haft stor användning som ved, för tillverkning av käppar och efter klyvning användes de till bandtunnor.

Ovannämnda uppgifter är hämtade från en rapport från Länsstyrelsen i Kalmar län (1998): Inventering av hässlen på Ölands mittland (Storlek 10 MB)

Läs om hässlenas naturvärden och skötsel(Länsstyrelsen i Kalmar län)