Hjärtstilla

Vetenskapligt namn: Leonurus cardiaca

Blommar mellan vecka 25 och 41.
Blomningstiden är ungefärlig och kan variera mellan åren

Förekomst: Mindre allmän

Förekommer främst från Skåne upp till Dalarna och Gästrikland. Arten växer endast på kulturmark, främst vid hönsgårdar, ladugårdar och uthus, men även vid t ex kyrkor och klosterruiner.

Vid för kraftig konkurrens av andra växter minskar den starkt eller försvinner helt. Har en gång varit allmän på Öland men har därefter minskat. Är jämnt spridd över ön. Den blommar under högsommaren

Den kom till Norden under vikingatid. Den har påträffats i brunnslager utanför Västerås från 770-980 evt.

Hjärtstilla odlades som medicinalväxt i klosterträdgårdarna under medeltiden. Den spreds sedan till gårdar, främst i Götaland och Svealand. Den är känd som bofast från samtliga landskap i Götaland och Svealand (endast tillfällig i Värmland) samt Gästrikland. Tillfälligt har den förekommit i Medelpad, Jämtland och Västerbotten. Den är försvunnen i Bohuslän och Dalsland.

Under 1900-talet, kanske särskilt under de senaste årtiondena, har den gått tillbaka. Utvecklingen är likartad i övriga Norden. Längre söderut har tillbakagången gått längre, och arten anses vara hotad i många mellaneuropeiska länder. Den är ursprunglig i de tempererade delarna av Asien och spridd som medicinalväxt till större delen av Europa och Nordamerika.

Dess bruk under medeltiden kan ha varit kopplat till barnafödande eftersom den ansågs lugnande och smärtstillande innan förlossningen och efter förlossningen ansågs den ha sammandragande effekt på livmodern.

Hjärtstilla är såbar enligt rödlistan. Lokaler med hjärtstilla bör följas upp och skyddas mot igenväxning. Om jorden rörs om ges frukterna tillfälle att gro och nya plantor kan utvecklas. Konkurrerande växter, t ex nässlor, bör tas bort. Hjärtstillan lämpar sig utmärkt att odlas på platser av kulturhistoriskt intresse, hembygdsgårdar etc.

Både det svenska namnet hjärtstilla och det artnamnet cardiaca beror på örtens forna användning som stärkande medel mot hjärtklappning. Släktnamnet Leonurus betyder lejonsvans och syftar på blomställningens utseende. På grund av bladens form har den även kallats hampnässla och bonässla. Andra lokala namn är hjertesprångsgräs och lejonsvans.

Som medicinalväxt upphörde användningen av hjärtstilla under 1800-talet.

Hjärtstilla hittar du på följande platser: