Runstens kyrka

Runstens kyrka ligger i byn Södra Runsten. Grunden till den medeltida klövsadelkyrkan, riven 1836, ligger under gräsmattan söder om den nuvarande kyrkan. Pelare från den gamla kyrkan används nu som grindstolpar.

Den nya kyrkan byggdes 1836-38. Som en av få landsortskyrkor har den ett tornur, som tillkom 1875. Kyrkan har ett märkligt krucifix, tillverkat i Limoges i början av 1200-talet. Från samma tid är dopfunten av gotländsk sandsten. Den tillskrivs en funtmästare från Gotland, kallad alcarius Secundus. I kyrkan finns också ett sakramentsskåp från 1300-talet.

På kyrkogården, intill kyrkväggen, vilar prosten Abraham Ahlqvist, Ölands stiora hävdatecknare.

Källa: Ragnhild Boström och "Runstensguiden"

Följande framgår av boken Natur och Kultur på Öland (Länstyrelsen i Kalmar 2001):

Runstens kyrka är uppförd 1835-36, samtidigt som man rev den medeltida kyrkobyggnaden som låg bredvid. Den gamla kyrkan uppfördes troligen under 1100-talet och har sannolikt föregåtts av en träkyrka. Stenkyrkan byggdes från början som en tornlös absidkyrka som under loppet av 1200-talet tillbyggdes med två torn med försvarsvåningar och blev då en så kallad klövsadelskyrka. Långhuset välvdes tvåskeppigt och fick ytterligare en våning.

Dagens kyrka har imponerande mått vilket förstärks av den stora åttkantiga lanterninen, som dessutom är Ölands enda kyrka med tornur. Till Runstens kyrka eller Bjärby kapell kan troligen knytas den välkända runsten, som står i Bjärby och vars vackra huggning innehåller följande text: "Härfrid och Vidbjörn läto resa sten efter Fastulf, sin fader. Siglaug lär resa efter sin make. Han är begraven i kyrkan". Runstenen är den enda i Sverige som innehåller ordet kyrka. Ytterligare en fragmentarisk runsten har påträffats i den gamla kyrkobyggnaden.

Här kan du kan läsa mer om de öländska kyrkornas och kapellens tillkomst och utveckling.