Egby och Sandby

Egby och Sandby ligger i Ölands minsta socken, Egby. Under 1900-talet har de båda byarna vuxit samman och har en sammanhängande bebyggelse. 1540 bestod Egby av åtta gårdar vara sju tillhörde kronan, av Sandbys nio gårdar ägde kronan åtta. Att kronan ägde så många gårdar är ovanligt för Öland. Bebyggelsen kring kyrkan består både av nytillkommen och äldre agrar bebyggelsen. Tätt intill landsvägen ligger flera välbevarade mangårdsbyggnader i så kallad Borgholmsstil på hög källarfot, liksom delvis sammanbyggda ekonomilängor. Ett påfallande stort antal av sidobyggnaderna är svarttjärade. I den södra delen av byn finns en stubbkvarn. Sandby, har mer renodlad agrar bebyggelse av blandad karaktär. Här finns välbevarade salsbyggnader liksom sammanbyggda ekonomilängor.

Mellan Egby och Sandby ligger den gemensamma malmen, med delvis välbevarad bebyggelse och mycket välskötta stenmurar. Till de båda byarna hör sjögator och ett antal sjöbodar. Odlingslandskapet är öppet och har ett mycket tydligt och välbevarat skifteslandskap där de långsmala ägorna delas in av stenmurar.

I Egby ängar, längs den gamla vägsträckningen mellan Egby och Köping, finns rester av ett sammanhängande område med husgrunder och stensträngar, cirka 800 x 400 meter. Området är skadat av nutida odling. Även i sjömarkerna finns många lämningar av järnåldersbebyggelse. Här finns dels ett område inom Sandbys marker, bestående av två husgrunder med stensträngssystem. I Egbys sjömarker finns ett 500 x 500 meter stort område, bestående av fyra husgrunder och ett ganska omfattande system av stensträngar. Husgrundsområdena är ett av de många exempel på järnåldersgårdar som legat öster och väster om landborgen och där det senare skett en omflyttning och mot ett gemensamt byläge i anslutning till landborgen.

Egby kyrka är liten och låg, Ölands minsta, men upplevs ändå som robust på grund av sin generösa bredd och den halvrunda absiden. Den medeltida kyrkan uppfördes som en liten tornlös absidkyrka under 1100-talets förra hälft. Kyrkogården är anlagd enligt den medeltida öländska alnen om 47 centimeter. Genom antikvarien Rhezelius teckning av kyrkan 1634 kan dess utseende från åtminstone 1600-talet beskrivas. Den bestod då av två våningar och var betydligt högre än idag. Under takfoten fanns skottöppningar och kyrkan var försedd med vapenhus av en typ som liknar det i Källa kyrka.

Kyrkan har inte från början varit i två våningar utan utgjort ett traditionellt kyrkorum av "fredlig karaktär". Kyrkan var en av de få kyrkorna på Öland som ännu inte var försedda med torn, däremot med en centralt placerad takryttare där klockan hängde. 1673 beskrivs kyrkan som förfallen. Tornet kom till 1818 i samband med en ombyggnad men kyrkan blev aldrig lika radikalt förstorad som övriga kyrkor på Öland. Intill kyrkan ligger prästgård och folkskola.

Källa: Länsstyrelsen i Kalmar län (Natur och Kultur på Öland 2001) Område K4

Bynamnet Egby skrevs före 1940 Ekby (1283 Ekby). Förleden syftar på trädet ek där bokstaven -k- redan på medeltiden utveclats till -g-.

Källa: Ortnamn på Öland. Göran Hallberg.