Slån

Vetenskapligt namn: Prunus spinosa

Förekomst: Allmän

Slån är en buske som kan bli omkring två meter hög. Den växer ofta i stora täta snår som är nästan ogenomträngliga på grund av grenarnas vassa tornar. 

Slån är vanlig i kusttrakterna från Bohuslän till Uppland. I inlandet är den mer sällsynt. Den växer ofta i skogsbryn och öppna marker. I betesmarker påträffas ofta mycket lågvuxna exemplar. 

Slån blommar i maj, oftast före det att löven spruckit ut och de vita blommorna brukar då klä in hela busken.

Frukten, slånbäret, är en klotrund, blådaggig, svartblå stenfrukt med mycket kärv smak. Efter att de blivit frostnupna blir smaken sötare och mindre sträv.

Frukterna, slånbären, kan användas till saft, vin och likör, men bör plockas efter det att de blivit frostnupna. Blommor och späda blad lär kunna användas till te. Man ska inte tugga sönder kärnan eftersom den innehåller amygdalin, som i magen omvandlas till blåsyra.

Slån har använts inom folkmedicinen vid behandling av förkylningar, förstoppning, väderspänningar och reumatism.

Barken är rik på garvämnen och har använts vid garvning av skinn. Taggarna har använts som knappnålar för att fästa ihop kläder och som "korvstickor" att tillsluta ändarna på korv med.

Andra namn på slån är stärkebär, slåbär och slånon. Svenska namnet slån (slan, slaaen, slanthorn) användes redan på medeltiden. 

Artnamnet spinosa kommer av latinets spina (torn) och betyder tornig, vilket syftar på grenarnas vassa tornbeväpning. Släktnamnet Prunus kommer av prune som var ett grekiskt namn på plommonträd som användes redan av Theofrastos.