Knölsmörblomma

Vetenskapligt namn: Ranunculus bulbosus

Blommar mellan vecka 18 och 24.
Blomningstiden är ungefärlig och kan variera mellan åren

Förekomst: Allmän

Knölsmörblomma är en tuvad, flerårig ört som blir 15–35 cm hög. Stjälken är upprätt och grenig med en löklikt uppsvälld bas. Nedtill är stjälken utspärrat hårig, upptill är den fårad och varierar vad gäller hårighet. Rosettbladen är långskaftade, håriga och tredelade med ett kort skaft till den mellersta fliken. Stjälkbladen är smala och har enstaka, djupa flikar. Knoppen är rund, något spetsig och långt vithårig. Fruktställningen består av många släta nötter i huvudlika samlingar i toppen av stjälk och grenar

Knölsmörblommans löklika stjälkbas och kortskaftade mittflik på rosettbladen är goda kännetecken. Stjälkbasen sitter ibland en bit under jorden, gräv då försiktigt ner med ett finger. I blom ser man hur de vithåriga foderbladen pekar bakåt. Stjälken är hårig nertill, upptill kan hårigheten dock variera.

Knölsmörblomma förekommer i många olika typer av magra gräsmarker, både neutrala som något kalkrika t ex torrängar, ängar och hällmarker. Den tål också en viss näringspåverkan. Gynnas av hävd och småskalig störning, missgynnas av utebliven hävd eller störning.

Den blommar på Öland främst  i maj fram till mitten av juni.

Ganska vanlig i Götaland och södra Svealand. Sällsynt med enstaka förekomster i södra Norrland.

Den innehåller det hudretande och frätande ämnet protoanemonin. Knölen har tidigare använts i folkmedicinen. Man trodde att den frätande funktionen på huden skulle avlägsna sjukdomen.