Baldersbrå

Vetenskapligt namn: Tripleurospermum indorum

Blommar mellan vecka 14 och 52.
Blomningstiden är ungefärlig och kan variera mellan åren

Förekomst: Allmän

Baldersbrå förekommer på öppen, torr-frisk, helst kväverik kulturmark: åkrar, vallar, vägkanter, trädor, trädgårdsland m m. Bladflikar är långa, tunna, spetsiga och ej köttiga.

Den skiljs från kamomill på att baldersbråns diskblommor bildar en platt skiva, medan kamomillens diskblommor är en utpräglat toppig samling som dessutom är ihålig, vilket baldersbråns inte är. Den saknar också kamomillens söta doft.

Baldersbrå är ett besvärligt åkerogräs. Betande boskap undviker den för att den smakar illa och har hårda stjälkar.

Den har inte haft någon större användning inom folkmedicinen. Blommorna har använts för att spå i kärlek på samma sätt som med prästkrage.

Enligt folktraditionen förknippas blommornas vita kronbladskrans med asaguden Balder, vars ögonbryn beskrivs som solens strålar.