Nitares hägn

Om du går in bland träden och buskarna i det här området öster om Amundsmosse kliver du in i en unik natur. På kalkbergets tunna jordlager finns en mosaik av ek och hassel omväxlande med blommande gläntor. Och i denna mosaik trivs en stor mångfald av insekter, fåglar, blommor och svampar.

Bland mykologer (annat namn på svampexperter) brukar området kallas Nitares hägn. Johan Nitare är en känd mykolog som upptäckte det här områdets naturvärden. Det var på 1980-talet som han hittade ovanliga svampar här. Sedan dess har man hittat 84 rödlistade svampar. En del av området är biotopskyddsområde.

Det småskaliga brukandet pågick fram till 1900-talets rationaliseringar

Halvöppna marker, med ljusa gläntor mellan tätare partier av träd och buskar, kallas för mosaikmarker. En stor del av vår biologiska mångfald har utvecklats i sådana marker, formade av vatten, bränder och stora betesdjur. Detta ursprungliga mosaiklandskap och dess betesdjur finns inte längre kvar. Men så länge människan brukade marken småskaligt och släppte tamboskap bland träd och buskar överlevde ändå mycket av mångfalden.

I dagens effektiva och storskaliga jord- och skogsbruk finns inte längre utrymme för mosaikmarkernas rikedom. Ska området behålla sina naturvärden och fortsätta vara en mosaikmark måste betande djur se till att de öppna delarna inte växer igen.

Hasselbuskar - gamla guldgruvor

Nitares hägn är alltså en mosaikmark men också ett hässle, en naturtyp där hasselbuskar dominerar. På Öland finns hässlen framför allt på Mittlandets tunna och stenbundna jordar. Hasselbuskar kan bli riktigt gamla. Inte de enskilda hasselstammarna, de blir oftast bara 20-30 år. Men när en stam dör skjuter nya skott upp i ytterkanten av hasselbusken och med tiden ökar buskens diameter, samtidigt som det bildas ett tomrum i mitten. Hasselbusken tar formen av en berså. En hasselbuske som bildar en stor ring är alltså riktigt gammal. Det finns hasselbuskar där man utifrån ringens diameter beräknat åldern till 2000 år.

Svamparnas och mykologernas hetaste område

Mest känd i Nitares hägn är nog den sällsynta djävulssoppen (Boletus satanas). Svampen känns igen på sin gråbruna hatt och en skarpt rödfärgad och klumpig fot - eller med hjälp av sin obehagliga stank som kommer när den blir äldre och börjar förmultna. Men djävulssoppen är inte den enda rariteten här.

Djävulssopp Foto: Holger Krisp, Wikimedia Commons, Creative Commons Attribution 3.0

Fram till år 2023 har hela 84 rödlistade svampar påträffats här! Och därutöver en hel mängd vanliga svamparter. 

Norr om Nitares hägn finns en betesfålla som kallas Toks hägn, uppkallat efter en annan mykolog vid namn Tommy Knutson. 

Källa: Infoskylt, Skogsstyrelsen