Djurstads träsk

Fågellokal

Djurstad träsk var tidigare en sjö som dikats ut för att skapa mer odlingsbar mark. Efter att slåttern upphört i våtmarken under 1950-talet har den sakta växt igen. Innan igenväxningen var det ypperlig fågellokal. Åtgärder har vidtagits för att hindra igenväxningen men lokalens framtid är oviss. Bästa tiden att besöka lokalen är under våren och försommaren. Det är ett naturreservat.

I kärret finns vattenrall, brun kärrhök, rörsångare och kärrsångare. Svarttärna har sett vid flera tillfällen. Ibland kan man se pungmes och sällsynt svart stork. Ett fågeltorn finns här.

Kärrsångare

En morgon i maj bjuder ofta på sång av näktergalar och kärrsångare från videbuskagen. I vassarna spelar rörsångare och sävsparv. Kvällsutflykten kan vara en upplevelse med röster från gräshoppssångare, vattenrall och småfläckig sumphöna. I skymningen låter även spelande enkelbeckasin.

Fakta

Naturreservatets storlek: 87 ha, beslutsår: 1980. Syfte: att bevara för floran och faunan, främst fågellivet värdefulla våtmarksområden. Områdena ingår i EU:s ekologiska nätverk av skyddade områden, Natura 2000.

Tillträdesförbud gäller inom delar av området under delar av året. 

Öppna länsstyrelsens karta

Källa: Länsstyrelsen i Kalmar län

Natur och kultur på Öland, Område N96 (Länsstyrelsen i Kalmar län 2001)

Djurstad träsk är en stor agmyr. Borrningar har visat att torvmäktigheten i kärrets centrala del är en meter. Agen bildar i norra delen av träsket nästan helt rena bestånd. Där agen är glesare finns inslag av växter som andmat, gräsnate, vattenbläddra och olika kransalger. Bladvass förekommer i nästan hela våtmarken och bildar ofta små artrena bestånd. Dessutom finns ganska täta bestånd längs diken och träskets kantzoner.

En större, helt öppen, permanent vattenyta fanns förr i den sydvästra delen av Djurstad träsk. Numera torkar den ut under sommaren. Denna del är agbevuxen med inslag av fackelblomster, kärrsilja och vattenmåra. Där agen glesnar tar enstaka ruggar av bunkestarr vid.

Träskets kantzoner mot omgivande mark intas av olika typer av fuktiga gräsmarker. Blåtåtel, älväxing, tuvtåtel och högörter hör till de dominerande växterna, mer sällsynt förekommer klubbstarr. Inslaget av orkidéer som honungsblomster, flugblomster och kärrknipprot är typiska. I den sydvästra delen finns en smal bård av axagvegetation i övergången mot omgivande fastmark. Denna rikkärrsväxt är relativt ovanlig på Öland och visar på ett rörligt och kalkrikt grundvatten.

Djurstad träsk omges på flera sidor av värdefulla naturbetesmarker. I nordväst består de av torr och örtrik gräsmark som är bevuxen med en del enbuskar. Betesmarken är av ett mycket artrikt slag med växter som brudbröd, solvända, getväppling, käringtand och vildlin. I denna del kan man se ljungsnärja, en numera sällsynt växt som idag främst förekommer på traditionellt skötta betesmarker.

Djurstad träsk är kanske mest känt för sitt rika fågelliv. Ungefär 20 våtmarksanknutna fågelarter häckar i träsket. Till de vanligaste hör sävsparv, rörsångare, trana, gräsand, gravand och grågås. Ängshök och brun kärrhök tillhör områdets karaktärsarter och är återkommande häckfåglar. Sedan slåttern har återupptagits har vadare som tofsvipa och rödbena ökat i antal.

Flera sällsynta fjärilar är påträffade i området. Gråbenkrisslefjädermott, som endast är funnen på Öland och Gotland i hela världen, har här en rik population. Strecksumpvecklare, fackelrosvårvecklare, ängsskäreplattmal, fyrpunkterad dystermal, brunörtdvärgmal, gungflydystermal och gulgrå vassfransmal är andra exempel.

Djurstad träsk var tidigare en sjö, vilken sänktes 1917-1921 för att skapa ökade arealer åker. Efter torrläggningen har våtmarken nyttjats som slåttermark. Sista gången man slog hö var torråret 1959. I norra delen av våtmarken har slåttern återupptagits på senare år.