Stenros

Vetenskapligt namn: Rosa canina agg.

Blommar mellan vecka 23 och 28.
Blomningstiden är ungefärlig och kan variera mellan åren

Förekomst: Allmän

Rosor har ett speciellt släktskapsförhållande med många arter och underarter. Stenrosor är en samling Rosa-arter med underarter. Den som är vanligast av dessa på Öland är kal stenros. Denna ros tillsammans med nyponros är de dominerande Rosa-arterna på Öland. 

Dessa spelar en viktig roll vid igenväxningen av landskapet. De är ljusälskande och trivs bäst på bördig, tämligen torr till frisk mark. Tillsammans med slån, enbuskar och hagtorn invaderar rosbuskarna de övergivna slåtter- och betesmarkerna. Odlingsbygdens marginalområden präglas nu ofta av svårgenomträngliga, taggiga buskage, som tränger ut markväxtligheten och förbereder skogens intåg. Båda dessa rosor är ganska stora buskar.

Kal stenros växer på allehanda varm, gärna stenig mark, och föredrar solöppna lägen. Den är spridd på alvarmarkens torrängar men är framför allt funnen i alvarkarst. Kal stenros är även noterad i vägrenar, åkerkanter, skogsbryn och glesare tallskogar. Den har en förkärlek till gamla stenbrott, klapperstensvallar vid havet. Stora Alvaret, Mittlandet och utmed steniga kuststräckor är ställen där den ofta förekommer.

Blomfärg röd eller vit.

Rosen var helgad åt Afrodite/Venus och symboliserade den sinnliga kärleken. Både greker och romare dyrkade rosor och använde dem i alla sammanhang.

Under medeltiden odlades rosor i klostren som medicinalväxter. Av blommorna kan göras rosenolja och rosenvatten, vilka används till parfymer, tvål och andra kosmetiska produkter. Av rosenvatten görs även olika sorters konfekt. Torkade rosenblad används i potpurrier och teer.

Rosor har i alla tider satts på gravar, både som symbol för kärleken till den man förlorat och som en bild av den eviga våren och livets fortsättning i en annan värld.