Långstarr
Vetenskapligt namn: Carex divulsa
Förekomst: Mindre allmän
Långstarr är ganska sällsynt i landet och förekommer bara i södra Sverige upp till Södermanland. Den växer i kalkrika, kustnära områden, mest i lövskog och lundar, men kan också påträffas i vägkanter och på kulturmark. Ibland inkommen i parker med utländskt gräsfrö.
Långstarr är en medelstor, tuvad starr med upprätta strån och likformiga ax. Stråna är sträva och blir ibland upp emot en meter höga. Axsamlingen är lång med korta, oansenliga stödblad. Axen är likformiga, sex till åtta, vanligen ljusgröna med hanblommor överst och honblommor nederst. De nedersta två till tre axen sitter vanligen enstaka och långt åtskilda, en bit nedanför de övriga. Axfjällen är ljusbruna med grönaktig mittnerv.
Artnamnet divulsa kommer av latinets divulsus (åtskild) och syftar på att de nedre axen sitter åtskilda. Ordet Carex var hos romarna en allmän beteckning på örter med taggiga blad eller på täta snår.