Sjöbodar

  • Grytehamn Foto: Stefan Svenaeus
  • Grytehamn Foto: Stefan Svenaeus
  • Bruddesta Foto: Stefan Svenaeus
  • Bruddesta Foto: Stefan Svenaeus
  • Bruddesta Foto: Stefan Svenaeus
  • Stenåsa Foto: Stefan Svenaeus
  • Lillholm Foto: Stefan Svenaeus
  • Nynäs Foto: Stefan Svenaeus
  • Hallnäs udde Foto: Stefan Svenaeus
  • Hallnäs udde Foto: Stefan Svenaeus
  • Hallnäs udde Foto: Stefan Svenaeus
  • Jordhamn Foto: Stefan Svenaeus
  • Jordhamn Foto: Stefan Svenaeus
  • Jordhamn Foto: Stefan Svenaeus
  • Alvedsjöbodar Foto: Stefan Svenaeus
  • Jordhamn Foto: Stefan Svenaeus
  • Djupvik Foto: Stefan Svenaeus
  • Bruddesta Foto: Stefan Svenaeus
  • Djupvik Foto: Stefan Svenaeus
  • Egby udde Foto: Stefan Svenaeus
  • Nynäs Foto: Stefan Svenaeus
  • Hahns sjöbodar vid Ölands södra udde Foto: stefan Svenaeus

Ölands-kustens sjöbodar är en viktig del av det öländska landskapet, lika typiska som öns väderkvarnar och radbyar.

Sjöbodarna är en påminnelse om hur viktigt havet har varit för ölänningens husbehovsfiske. Om jordbruket slog fel fick man förlita sig på fiske och handel och vice versa. Fisket har ingått som en del i jordbrukarhushållningen och dess bystruktur. 

Bruddesta Foto: Stefan Svenaeus

Bruddesta

Grytehamn Foto: Stefan Svenaeus

Grytehamn

Det vanliga är att varje öländsk by har haft sin fiskeplats med bodar nere vid sjön. Sjön och byn förbands av en så kallad sjögata, som var gemensam för byn och som ofta hade uråldriga anor.

Ofta fanns sjöbodplaner som reglerade byns fiskeplats. Vid de öländska stränderna har man inte bara fiskat, utan också jagat sjöfågel och säl, samlat ägg, vrakgods, drivved och tång. 

Bruddesta Foto: Stefan Svenaeus

Bruddesta

Bruddesta Foto: Stefan Svenaeus

Bruddesta

En del gamla sjöbodar finns kvar.

Om det var ont om skog använde man sten till sjöbodarna. Bodar av sten återfinns framförallt i norr, särskilt utmed Stenkusten mellan Äleklinta och Norra udden, men även längs den skogfattiga kusten i sydöst. Väggarna är uppförda av kallmurad kalksten, det vill säga stenarna har staplats på varandra utan bruk.

Hallnäs udde Foto: Stefan Svenaeus

Hallnäs udde

De hade vanligen inget fönster; ibland var en glugg i den bakre gaveln tillräckligt. Takkonstruktionen var den enklaste möjliga; ett åstak täckt av torv eller halm/vass. På norra Öland var ag vanligt.

I början av 1900-talet fick många bodar tak av stickespån. Det ligger ofta kvar under den nuvarande taktäckningen av korrugerad plåt eller eternit.

I de norra socknarna, ungefär från Föra socken och norrut, finns en variant där långväggarna är framdragna vid ingångsgaveln så att det bildas en liten skyddad svale. 

Jordhamn Foto: Stefan Svenaeus

Svale på sjöbod vid Jordhamn

Av de äldre träbodar som bevarats till vår tid är det vanligaste byggnadssättet skiftesverk.

Skiftesverkstekniken har lång tradition på Öland. Grundprincipen för detta virkesbesparande sätt att bygga innebär mycket förenklat att stående stolpar hålls på plats av syllar och långband och låses fast med tvärgående plankor, så kallade band. Utrymmet mellan stolparna fylls med breda plankor, bålar, som löper i längsgående spår i stolparna.

Alvedsjöbodar Foto: Stefan Svenaeus

Nyrenoverad sjöbod vid Alvedsjöbodar som har skiftesverk på gammalt sätt och vasstak

Lillholm Foto: Stefan Svenaeus

Lillholm

Hallnäs udde Foto: Stefan Svenaeus

Sjöbod vid Hallnäs udde som har stora kalkflisor som väggar enligt skiftesverkstekniken

Sjöbod i trä med svale vid Nynäs

Runt eller i anslutning till många sjöbodar ligger ett inhägnat stycke mark som användes för att hänga upp eller breda ut fiskenät och redskap på tork. Inhägnaden av låga stenmurar var till för att hålla ute betande djur som annars kunde förstöra näten.

Benämningen av dessa platser varierar: garnhagar, garnkättar, sköthagar och bredsleplaner är några varianter.

Nynäs Foto: Stefan Svenaeus

Nynäs

Nere i strandkanten finns också olika spår efter fiske. Särskilt utmed den östra kusten lägger man märke till ål-broarna som tätt skjuter långt ut i vattnet. De utgörs av smala stenpirar som använts vid ålfiske. En del av dem kan vara mycket gamla.

Mellan ålbroarna finns grävda rännor, så kallade kåsar. I dessa drogs fiskebåtarna upp. Många av dem används fortfarande idag. 

Egby udde Foto: Stefan Svenaeus

Ål-broar vid Egby udde

Ofta användes vinschspel för att dra upp båten. Detta var särskilt vanligt på norra Öland, där det fortfarande finns gott om både gamla vinschar av trä och modernare i järn.

Jordhamn Foto: Stefan Svenaeus

Jordhamn

Djupvik Foto: Stefan Svenaeus

Djupvik

Bruddesta Foto: Stefan Svenaeus

Bruddesta

Djupvik Foto: Stefan Svenaeus

Djupvik

I början av 1900-talet ändrades byggnadssätten. Sjöbodarna kläddes med träpanel och fick fönster. Många gamla sjöbodar revs för att göra plats för större byggnader som kunde rymma de nyare fiskeredskapen och ge bättre komfort. Pannplåt lades allt oftare både på äldre och nybyggda bodar.

De gamla garnhagarna hade spelat ut sin roll för yrkesfiskets del. De var alldeles för små för att rymma de nya redskapen. I anslutning till de nya stora bodarna restes höga ställningar av metall eller trä som användes för att hissa upp ålbottengarnen i när de skulle rensas och torkas.

Hahns sjöbodar vid Ölands södra udde Foto: stefan Svenaeus

Hahns fiskarstugor vid vägen ner till Ölands södra udde

Stenåsa Foto: Stefan Svenaeus

En gammal sjöbod vid Stenåsa som lämnats åt sitt öde

Källa: Sjöbodar på Öland, Länsstyrelsen i Kalmar län

Här kan du se ett antal sjöbodar.

 

Allt på Öland 2024. Utvecklad av Tegelwebb Drivs på server från MEBO