Norra och Södra Näsby

Mellan Gårdby och havet finns mer odlingsbara marker än på övriga sydöstra Öland, där remsan med sjömarkerna i regel är smalare och byarna mest ligger på rad utmed östra landborgen. Följaktligen finns mellan Gårdby och havet flera byar spridda, bl a Nedre Ålebäck, Åby samt Norra och Södra Näsby. Båda byarna ger ett lummigt intryck och man når dem på slingrande vägar.

Både Norra och Södra Näsby ligger, liksom flera andra byar i Sandby socken, nere i sjömarkerna och inte utmed landborgarna, som är det vanliga på östra sidan av Öland.

Norra Näsby är omnämnt första gången 1381. 1540 bestod byn av två skattehemman, två frälsehemman samt en klosterjord till Vadstena. Bland frälseägarna förekommer medlemmar ur släkterna Vasa, Bielke och Tott. 

I Södra Näsby fanns 1540 sex gårdar; fyra skatte- och två frälsegårdar. I början av 1700-talet ökade hemmanen till elva. Vid laga skiftet 1835 hade byn åtta gårdar.

Idag är de båda radbyarnas bebyggelse något spridd, varför man uppfattar dem som klungbyar. Detta gäller speciellt Södra Näsby. Anledningen till den spridda bebyggelsen är förmodeligen genomförda hemmansklyningar. Bygatorna har genom gårdarnas lägen fått en lite slingrande sträckning genom byarna. I båda byarna finns såväl gårdar som enskilda byggnader av intresse. De ganska stora manbyggningarna består genomgående av salsbyggnader, varav enstaka under brutet tak. Några av dessa är uppförda under början av 1800-talet. Bland ekonomibyggnaderna finns flera ålderdomliga längor, ofta uppförda i både trä och kalksten.

Till Södra Näsby är malmbebyggelse belägen söder om byn. Bygatorna omges av stenmurar och båda byarna ger ett lummigt intryck med talrika inslag av äldre lövträd. Odlingslandskapet är företrädesvis öppet, med åkrarna runt bykärnorna. Åkerskiftena är utlagda i påfallande oregelbundna former, storlekar och riktningar. Här finns förhållandevis mycket kvar av stenmurar och landskapet är varierat genom talrika skogsdungar och dessutom något mer kuperat än vad som är vanligt. Längst i öster finns ett relativt brett bälte av sjömarker som utnyttjas för bete. Till Norra Näsby hör ett relativt stort alvarskifte medan alvarmarken till Södra Näsby är mindre.

Resterna av ett stensträngssystem finns i Södra Näsbys sjömarker. Stensträngarna ligger intill åkerjorden och man kan förmoda att delar av husgrunder har odlats bort. Det finns även enstaka gravar i form av rösen, stensättningar, resta stenar och även en hällkista i Norra Näsby. Alldeles utanför området, vid gränsen mellan Åby och Södra Näsby, har Sveriges största skatt av romerska guldmynt, solidi hittats under en rad av år på 1800- och 1900-talen. Genom dessa fynd kan vi sluta oss till att människoran har levt här omkring 500 e.v.t.. Tillsammans med stensträngssystemet kan det antyda att nuvarande bylägen sammanfaller med inägojorden till en tidigare järnåldersbebyggelse.

Källa: Sandby-Gårdby hembygdsförening och Natur och Kultur på Öland (Länsstyrelsen i Kalmar 2001, område K8a)