Skedemosse

Sveriges största forntida offerplats

Skedemosse var en gång en sjö som dämts upp av Ancylusvallen. Fynd från sten- och bronsålder av barkflöten, fiskkrokar och lämningar efter katsor, ett fast fiskerfedskap, visar att sjön använts som fiskeplats. Redan hertig Karl Gustav verkade 1651-1654 för att sjön skulle torrläggas för att skapa odlingsmark och vissa arbeten påbörjades dessa år. De stora arbetena fortsatte under 1800-talet.

Det som gjort Skedemosse känt är de omfattande arkeologiska fynd som gjorts i mossen. Utgrävningar 1959-1964 av Ulf Erik Hagberg visade att den forntida sjön hade varit en av Sveriges förnämsta offerplatser. Offergåvorna omfattade människor, djur, vapen och guld. Fynden som gjordes vid utgrävningarna är de mest omfattande som gjorts i Sverige. Man hittade närmare 1 ton människo- och djurben, varav 100 hästar. C14-analyser av ben har visat att de äldsta offren är från förromersk järnålder och de yngsta från sen vikingatid. Vidare hittade man sju guldringar som sammanlagt hade en vikt av 1,3 kg. Senare har man hittat ytterligare två guldringar. Skedemosse var en av Sveriges största offerplatser från 400 f Kr fram till 1100-talet.

Källa: Länsstyrelsen i Kalmar län m fl

Vid Skedemosse gård och museum finns ett museum som berättar om de arkeologiska utgrävningarna. Där visas bl a kopior av guldringarna, vilka idag förvaras på Historiska museet i Stockholm.

Som en liten halvö i Skedemosse finns resterna av Ölands största och äldsta fornborg, Sörby borg. Vid fester i borgen har man sannolikt även offrat till gudarna i sjön om god skörd.

Johan Theorins Öland

I Johan Theorins bok Nattfåk förekommer offermossen. Den här spöklika platsen är påhittad, men Öland har flera märkliga kultplatser där värdeföremål, djur och till och med människor offrades förr i tiden. Den mest kända är Skedemosse. Vid nordvästra kusten mellan byarna Djupvik och Sandvik finns Knisa mosse.