Lilla Horns löväng

TRÄDBÄRANDE SLÅTTERÄNG

Lilla Horns löväng är en trädbärande slåtteräng och liten rest av en numera nästan försvunnen landskapstyp som skapats genom målmedvetet arbete av människor genom århundraden.

Parkering och information finns på två platser i öster. Området är naturreservat.

Öppna reservatskartan i fullformat i desktop

ÄNG ÄR ÅKERS MODER

Ängen var under tvåtusen år det viktigaste markslaget i vårt land. Här skördade bonden vinterfoder i form av hö och löv till kor, får och hästar. Uttrycket ”äng är åkers moder” finns nedtecknat i de medeltida landskapslagarna. Höskörden på ängarna avgjorde hur många kreatur bonden kunde hålla och antalet kreatur avgjorde hur mycket gödsel som kunde spridas på åkrarna. Ängen producerade även bär, nötter, medicinalväxter, virke till stängselstolpar, bast till rep, taktäckningsmaterial, insektsrikedom (pollinatörer) och honung. Genom lieslåtter och efterbete blev ängen den artrikaste naturtypen i vårt land. Idag finns endast en spillra kvar av de forna slåtterängarna.

ÄNGENS SKÖTSEL

I april då vitsippan blommar städades, fagades ängen och man räfsade upp löv och kvistar. I juli slogs ängen med lie. Det avslagna gräset och örterna fick ligga och torka innan höet kördes in i ladorna. Då höskörden var bärgad släpptes kreaturen in i ängen på efterbete. Träden i lövängen beskars i augusti på sin bladmassa. Löv och kvistar torkades och blev föda åt kreaturen.

ÄNGARNAS ARTRIKEDOM

Slåtterängarna är en av våra artrikaste naturtyper. Genom slåttern och efterbetet bortförs näring från ängen vilket gör att många gräs och örter som är goda hushållare får en konkurrensfördel. Härigenom uppstår en artrikedom. På en enda kvadratmeter i ängen kan det fi nnas 40-50 olika växtarter.

ÖRTER OCH ODLINGSRÖSEN

I Lilla Horns löväng växer ängsväxter som gullviva, späd ögontröst, Jungfru Marie nycklar, slåtterblomma, darrgräs och svinrot. I de gamla ihåliga träden med gott om insekter trivs halsbandsflugsnapparen. I ängen finns även spår av äldre stenhägnader och odlingsrösen.

FAKTA

Naturreservatets storlek: 8 ha, beslutsår: 1981. Syfte: att bevara en öländsk lövängs artrikedom och natur och kulturvärden genom slåtter, efterbete och hamling. Området ingår i EU:s ekologiska nätverk av skyddade områden, Natura 2000.

Källa: Länsstyrelsen i Kalmar län

FÅGLAR

Här är fågelsången intensiv på våren. Halsbandsflugsnappare häckar här liksom övriga flugsnappare, nötväcka, göktyta, mindre hackspett, trädpiplärka, näktergal, härm-, grön-, ärt-, törn- och trädgårdssångare. Med tur kan man även hitta stenknäck, stjärtmes och kattuggla. Vid flera tillfällen har sommargylling hörts.

Halsbandsflugsnappare

Källa: Ölands Fågellokaler (Ölands Ornitologiska Förening)

VÄXTLOKAL

Lilla Horns löväng beskrivs i boken En guide till Ölands växtvärld från Ölands Botaniska Förening.

Naturtyper: Hävdad löväng med inslag av blandskog

Speciella arter: Späd ögontröst, tidigblommande ängsvädd, korskovall, kvällsmaskros, gullhavre

Korskovall

Säsong: April-juli (innan slåtter)

I denna karta kan du se växtlokaler som beskrivs i En guide till Ölands växtvärld:

ORKIDÈLOKAL

Markerna i Lilla Horns löväng är fina orkidémarker. Här finns skogsnycklar, johannesnycklar, tvåblad, brudsporre, ängsnattvioloch krutbrännare.