Jordtorpsåsen

Strövvänlig och omväxlande natur

Få platser på Öland kan tävla med Jordtorpsåsen när det gäller strövvänlig och omväxlande natur, lämplig för en utflykt. Den mäktiga åsryggen har bildats genom svallning av forntida havsnivåer, då material avsatts i en strandvall.

Jordtorpsåsen är ett mycket populärt utfl ykts- och strövområde. Det lämpar sig väl för natur- och kulturstudier. Från Jordtorpsåsens naturreservat går en fyra kilometer lång vandringsled österut till Gråborg.

Öppna reservatskartan i fullformat i desktop

Gravfält

Jordtorpsåsen har haft stor betydelse för människorna redan under förhistorisk tid; som gravplats, kommunikationsled och sannolikt också som betes- eller slåttermark. Hela åsen är idag ett sammanhängande fornlämningsområde, med gravfält på rad och flera s.k. hålvägar som bildats av människofötters och djurklövars tramp under årtusenden. De äldsta färdvägarna på land förlades vanligtvis till just åsar och höjdlägen, där marken var torr och lättdränerad.

Åsen är plats för cirka 150 förhistoriska gravar som är fördelade på sex tätt liggande gravfält med 5-60 anläggningar. Sammanlagt är området cirka två kilometer långt och 200 meter brett. Bland gravformerna dominerar de runda stensättningarna, men det finns även inslag av ovala, rektangulära och oregelbundna gravar samt ett fåtal resta stenar.

Eftersom inga arkeologiska undersökningar har gjorts går det inte att säga från vilken tid gravarna kommer. Gravarnas form är dock lika ett gravfält som har undersökts i närheten. Där kunde man konstatera en mycket lång användningstid, från yngre stenåldern till yngre järnåldern.

Varierad natur

Naturen vid Jordtorpsåsen är mycket varierad. På torrängarna uppe på åsen växer bl.a. brudbröd, fältsippa, backtimjan och solvända. Nedanför åsen finns våtmarker med bunkestarr, trådstarr och fackelblomster. Här trivs trollsländor, liksom den sällsynta långbensgrodan. Norr om åsen i ett kalkkärr växer orkidéer; bl.a. ängsnycklar, vaxnycklar, blodnycklar och flugblomster. I hassellundarna trivs många sällsynta svampar t.ex. praktspindling.

Fältsippa

Flera arter av vildbin bygger bo i sanden på åsens torrängar bl.a. fibblesandbi och blodsandbi. Den sällsynta skalbaggen korthalsad majbagge, lever som larv av binas nektar och utvecklas till färdig skalbagge inne i binas bohålor fram till nästa vår. Det rika insektslivet på åsen gynnas av blommande buskar och träd ex. slån, hagtorn, nypon och oxel.

Fakta

Naturreservatets storlek: 12 ha, beslutsår: 1968. Syfte: att skydda ett orört vackert åsparti som utgör ett markant inslag i den öländska landskapsbilden och är en stor tillgång för den rekreationssökande allmänheten. Området ingår i EU: s ekologiska nätverk av skyddade områden, Natura 2000.

Våtmarker vid åsen

Längst i väster omges höjdryggen av flera mindre våtmarker. Stora och Lilla Åskärret är två bunkestarrkärr utan synliga in- eller utlopp. Vanliga växter i kärren är trådstarr, fackelblomster och vattenmåra. I bunkestarrtuvorna växer rikligt med spikblad. I bottenskiktet finns korvskorpionmossa, guldspärrmossa och stor skedmossa. I väster finns vätar med krypven, men även gåsört, lökgamander och agnsäv är vanliga. I kärren leker långbensgrodor på vårarna.

Bunkestarr

Norr om åsen ligger det mindre Nötbrunnskärret som är botaniskt intressant. I vegetationen finns inslag av kärrull, småvänderot och vattenklöver. Här växer ett stort antal orkidéer. 

Hässlen

Söder om Stora Åskärret ligger två hässlen (hasselskogar). Det ena är ovanligt stort med sina drygt tio hektar. Hasseln är högvuxen och valvbildande. Den har stora socklar, ibland upp mot två meter i diameter. Döda enbuskar visar att området tidigare varit mer öppet. Fältskiktet utgörs av skuggtåliga arter som vitsippa, lungört, sårläka och gulsippa. Hässlet har en mycket artrik och värdefull svampflora. Bland de rödlistade arterna märks violfingersvamp, slöjröksvamp, rödflammig tråding, olivbrun spindling, praktspindling och luktvaxskivling.

Lungört

Lite längre österut ligger ett hässle där stora socklar och grov grendiameter visar på lång kontinuitet. På hasseln finnes rikligt av vedsvampar som hasselticka och kuddticka. Buskskiktet är välutvecklat och består framför allt av en och benved samt ung alm, ask och gran. Även här finns flera rödlistade marksvampar. Exempel på arter är lerskivling, rosenfingersvamp, violettfotad puderskivling och saffransfingersvamp.

Området hyser en intressant insektsfauna med flera rödlistade arter som körsbärsfuks, gulfläckig igelkottspinnare, solvändesobermal, vitgul lövängsbrokmal, puktörnefjädermott, åkerväddmott och månhornsbagge. 

Källa: Länsstyrelsen i Kalmar län

Växtlokaler

I boken "En guide till Ölands växtvärld" från Ölands Botaniska Förening är detta ett intressant område som är värt att besöka för den som är intresserad av växter. Här finns betade torrängar med enbuskar, kalkfuktäng, rikkärr, och hässle. Enligt ÖBF är de speciella arterna här bokarv, fältsippa, vildrosor, sandviol och källgräs. Bästa tid enligt ÖBF är maj-juni.

Sandviol

På denna karta kan du se de olika växtlokalerna på Jordtorpsåsen:

Orkidélokal

Markerna vid Jordtorpsåsen är fina orkidémarker. Här finns skogsnattviol, grönvit nattviol, St Pers nycklar, krutbrännare, ängsnycklar, vaxnycklar, göknycklar, johannesnycklar, nästrot, blodnycklar, brudsporre, flugblomster, kärrknipprot, skogsnycklar och honungsblomster. I kärren finns också mycket högväxta, iögonfallande hybridorkidéer mellan ängsnycklar och skogsnycklar.

Fågellokal

I våtmarken häckar ibland smådopping. I omgivningarna sjunger ofta halsbandsflugsnappare och göktyta. I skogen häckar morkulla, bivråk, lärkfalk, mindre hackspett och stenknäck och troligen vissa år bivråk.

Mindre hackspett

Källa: Ölands Fågellokaler (Ölands Ornitologiska Förening)

Geologi

Jordtorpsåsen är ingen rullstensås utan har troligen uppkommit genom att ett forntida hav har avsastt mäktiga avlagringar med svallgrus. Åsen är som mest 10 m hög.