Horns kungsgård

Många olika naturtyper

Horns Kungsgård är ett naturreservat med många olika sorters natur: betesmarker, klintkust, alvar, våtmarker, ädellövskog, ekhagar, slåtterängar samt sjön Hornsjön, Ölands största sjö. Området har ett rikt växt- och djurliv med exempelvis många orkidéer och sällsynta fladdermöss. Vid Klosterholmen finns ett fågeltorn. Fyra parkeringar finns. Torrtoalett finns vid de flesta parkeringarna. I Skogsgärdet finns slåtterängar med rik flora.

Öppna reservatskartan i fullformat i desktop

HORNSJÖN

Hornsjön är idag Ölands största insjö och sätter stor prägel på området. Sjöns sänkning var klar 1910 och innefattade då 1,3 meter. Man kan notera att vattenspegeln varit en del av Östersjön fram till cirka 700-800 e Kr och har intill dess utgjort en skyddad havsvik. Fisket i Hornsjön har utgjort ett väsentligt tillskott till gårdens ekonomi, med bland annat ett betydande ålfiske.

OMVÄXLANDE NATUR

Idag bedrivs ett naturvårdsanpassat jordbruk på Horns kungsgård med uppfödning av nötkreatur. Naturen är mycket omväxlande och uppvisar en imponerande artrikedom. I lundarna sjunger halsbandsflugsnapparen. Vid Hornsjön kan man få uppleva både fiskgjuse och skräntärna. Skäggdoppingen häckar årligen. Sena vårkvällar har man chansen att lyssna till rördrommens spel och se fladdermössen jaga över vattnet.

FLADDERMÖSS OCH INSEKTER

Området är nämligen en av Sveriges allra bästa fladdermuslokaler med 12 av landets 18 arter. Sällsynta arter som förekommer här är barbastell och trollfladdermus. I de gamla grova ekarna trivs skalbaggar som ekoxe och mindre ekbock.

FAKTA

Naturreservatets storlek: 829 ha, varav 284 ha vattenområde. Beslutsår: 1979, utökning av reservatet 2001. Syfte: Att bevara områdets rika växt och djurliv samt det värdefulla kulturlandskapet med dess mosaik av åker, äng, hage och skog. Området ingår i EU:s ekologiska nätverk av skyddade områden, Natura 2000.

Källa: Länsstyrelsen i Kalmar län (Reservatsinfo)

Utökad info om Horns kungsgård som en viktig kulturhistorisk plats

Horn var under medeltiden en by där Roma kloster på Gotland tidvis ägde flera gårdar. Kungsgården bildas 1551 då Gustav Vasa avhyste byns sex skattebönder och lade ihop gårdarna till en kungsgård. Gården sköttes i fortsättningen av en fogde som hade redovisningsskyldighet till kungen.

En av kungsgårdarnas uppgifter var att leverera varor som kungen behövde och i mitten av 1550-talet befaller Gustav Vasa att den kalk som finns på Horn ska skickas till Kalmar där den behövs bättre. Vid samma tid skriver kungen till fataburshustrun Anna i Stockholm att hon ska ta reda på de skinn och ostar som kommit från Horn och Borgholms ladugårdar när hon har kontrollerat vikten.

Genom skriftligt källmaterial vet vi att Gustav Vasa liksom hans son Erik XIV under kortare tider besökte godset. Med tiden utarrenderades gården och gårdens sysslor sköttes genom dagsverken av de människor som bodde på de upp till 18 torp som låg under Horn. På 1900-talet fanns också en viss statarinrättning. Idag finns en del av dessa torp fortfarande kvar men som fritidshus.

Horns första gårdsanläggning är inte känd till utseendet men mycket tyder på att den legat på samma plats som idag. Huvudbyggnaden består av en stor salsbyggnad under brutet tak. Genom en brand 1941 förstördes de flesta av ekonomibyggnaderna men många byggdes upp på samma plats.

Bland näringar som förekommit kan nämnas biodling på 1500-talet. På 1800-talet fanns ett brännvinsbränneri nere vid Hornsjön. Fisket i Hornsjön har utgjort ett väsentligt tillskott till gårdens ekonomi, med bland annat ett betydande ålfiske. Hornsjön är idag Ölands enda insjö och sätter stor prägel på området. Sjöns sänkning var klar 1910 och innefattade då 1,3 meter. Man kan notera att vattenspegeln varit en del av Östersjön fram till cirka 700-800 e Kr och har intill dess utgjort en skyddad havsvik.

Vid den västra sjökanten finns den sägenomsusade Klosterholmen. Som namnet antyder har stenruinen som finns här länge satts i samband med klosterverksamhet, vilket idag kan avfärdas. Istället rör det sig om ett så kallat fast hus, det vill säga en medeltida storgård med försvarsfunktion, en privat borg. Det finns även andra fornlämningar vid Hornsviken. Söder om gården finns bland annat rester efter fyra järnåldersgårdar med tillhörande stensträngssystem. Förutom ytterligare husgrundsområden finns också gravar och ett område med fossila åkrar intill Hornsmossen. 

Källa: Länsstyrelsen i Kalmar län (K45 i Natur- och Kultur på Öland)

Öppna kartan i dator