Borgholms slott

Borgholms Slott ”Nordens skönaste ruin” hör till de byggnadsverk som väl knappast lämnar någon besökare oberörd. Dess storlek är överväldigande och läget fascinerande. Borgholms Slott idag är ruinen av det storslagna barockpalats som Karl X Gustav byggde här vid mitten av 1600-talet. Han är den ende av Sveriges kungar som bott sammanhängande någon längre tid på slottet. Idag är Borgholms Slott ett av regionens största turistmål som på ett unikt sätt ger dig en vandring i svensk, nordisk och europeisk historia som sträcker sig över 900 år. Här finns årligen många evenemang.

Ruinen är ett byggnadsminne. Vid 1100-talets slut anlades här en kastal, kring vilken en kunglig borganläggning byggdes ut under 1200- och 1300-talen. 1572-89 lät Johan III genomföra en fullständig ombyggnad under ledning av bröderna Pahr. Borgen fick då i huvudsak sin nuvarande planlösning med ett bastionsystem åt landsidan och innanför detta fyra längor med runda hörntorn kring en inre borggård. 1652 revs det medeltida kärntornet och under ledning av Nicodemus Tessin d ä påbörjades en ny ombyggnad. Arbetet avbröts 1709 och under 1700-talet fick slottet förfalla. 1803 utarrenderades det till en klädesfabrik och färgeri och 1806 ödelades slottet av eld. 1880 påbörjades det fortfarande pågående arbetet med att konservera ruinen.

En i många avseenden avgörande händelse för Öland var anläggandet av Borgholms slott. Genom den viktiga fästningen kom ölänningarna att inlemmas i den svenska staten och i hög grad få ta del av både svenska och utländska politiska och militära skeendena. Borgholms slotts tillhör idag ett av norra Europas största äldre borgkomplex och är den av turister mest besökta platsen på Öland. Under sommarhalvåret arrangeras utställningar och konserter i slottet.

Slottet är anlagt på krönet av den cirka 40 meter höga landborgskanten med vid utblick över Kalmarsund. Borgen byggdes under 1200-talets senare del. Första gången borgen nämns är 1281 då kung Magnus Ladulås firar jul här. Den första byggnaden utgjordes av en rund kastal, 16,7 meter i diameter och 20 meter hög. Tornet stod kvar ända till 1650-talet då det revs efter att ha skadats i samband med Kalmarkriget 1612. Tornet omgärdades av en kallmurad ringmur i kalksten. En ny ringmur där det så kallade Gamla Kungshuset ingår byggdes i en andra fas. 1362 pantsattes borgen till hanseaterna, som vid denna tid slog vakt om sin handel i Östersjön. Under deras försorg byggdes en ny borg inom det gamla området, en så kallad högborg, liknande de tyska ordensborgarna. Borgen försågs med en nästan kvadratisk ringmur som delvis anslöt till den gamla längs landborgskanten. Från denna tid är den bagarstuga som fortfarande kan ses i slottsmuseet. I och med Johan III:s tronbestigning började slottet anta den form den har idag. Medeltidsborgen hade spelat ut sin roll, den fortifikatoriska funktionen skulle inte bara anpassas till nya militära strategier och innovationer, det skulle även utgöra en ståndsmässig miljö för slottsherren, efter kontinental förebild. Renässansen gjorde sitt intåg i Sverige och på Öland. Resultatet blev en karaktäristisk svensk renässansborg med mäktiga dimensioner.

Under Karl X Gustavs tid och i mitten av 1600-talet gjordes nya ritningar av Nicodemus Tessin den äldre i barockstil. Slottet omformades strängt symmetriskt, tornen pryddes med huvar och den kvadratiska borgens längor byggdes till tre våningars höjd. Utanför borggården hade från 1500-talet utformats ett omfattande bastionssystem som fortfarande finns kvar. Under 1700-talet förföll borgen och 1806 förstördes den ytterligare genom en brand.

Omedelbart utanför slottets huvudport finns grunden efter Borgs kyrka, namne med den försvunna socknen som omgav området. Kyrkan har uppförts i slutet av 1100-talet i traditionell romansk stil. Efter om- och utbyggnader under högmedeltid förlorade den så småningom i betydelse. I samband med Kalmarkriget 1610 sprängdes kyrkan av svenskarna för att underlätta försvaret av slottet. Vid arkeologiska undersökningar vid restaurang Höjden har lämningar av medeltida hus och kulturlager med fynd påträffats. Troligen kan dessa sättas i samband med en hantverksby som har funnits i anslutning till arbetena på slottsbygget.

Källa: Länsstyrelsen i Kalmar län och Borgholms Slott

Borgholms slott röstades fram som Borgholms kommuns "alla tiders bästa byggnad" under arkitekturåret 2001. Omröstningen presenterades i boken "Tyckt om hus". Byggnadens arkitektur kommenteras på följande sätt i boken: Att se ut över slottsruinen - Borgholms varumärke - och dess omgivning är en slående vacker vy. De mäktiga murarna kombineras fint med ljuset och alla de fria ytorna. Den spännande historien känns alltid närvarande.

Från slottet har man fin utsikt över Borgholm och Slottsalvaret.