Björnhovda

Ortsnamnet Björnhovda betyder björnhuvud. Den sannolikaste förklaringen är att det är någon formation på landborgen som inspirerat till namnet. Björnhovda har varit en av Ölands allra största byar. Närheten till Kalmar och framväxten av Färjestaden är säkerligen en stor del av förklaringen till detta. Under medeltiden finns här åtta gårdar, varav fem är skattegårdar, dvs ägs av bönderna själva. En är frälsegård med landbo har bl.a. tillhört ätterna Tott och Gera, en tillhör Skänninge kloster och en tillhör kyrkan.

Det äldsta Björnhovda

Det äldsta kända byläget för Björnhovda är uppe på landborgen ca 850 meter norr om Almérs. Byns gårdar låg dock utspridda men man hade gemensamma inägomarker. Ett par av husen har grävts ut och resultaten visar att man bott här på åtminstone 400 och 500-talen e. kr.. Troligen har dock byn legat här lite längre än så.

Fynd har gjorts där Björnhovda låg i sitt första läge. Ett fynd gjordes av 1849 av Anders Nilsson som var dräng och bondson. Han hittade en folkvandringstida spiralring i guld i ett stenröse. Med ringar av detta slag hade man rikedomen samlad på sig. Så kunde man lätt klippa av en bit vid större transaktioner. Troligen har ringen gömts undan i stenröset. Det har också hittats två armringar i silver vid stenbrytning. Dessa har endast daterats grovt till järnåldern (500-f.Kr-1066 e.Kr.)

Ölands näst största skatt med romerska solidimynt har också hittats i byns gamla läge. Det rör sig om 36 stycken mynt som ursprungligen legat i en skinnpåse. Det senaste av mynten är präglat tidigast 475 e.kr. Mynten hittades i omgångar 1864-1870 av drängar, pigor och arbetskarlar som plöjde i en åker. På Öland har man hittat fler solidimynt än i något annat nordiskt landskap.

Björnhovda har sannolikt varit en centralplats. Det är en plats där flera viktiga funktioner samlats. Här har säkert bott någon mäktig ätt, som kunnat knyta kunniga hantverkare till sig. Handel kan ha bedrivits och man har haft funktioner för rättskipning och här har politiska beslut fattats. Fornborgen ligger ju i Gråborg, en viktig kultplats i Torslunda, i Färjestaden har vi hamnläget Snäckstad och den stora guldhalskragen är hittad här. Men i Björnhovda kan en hövding eller småkung eller ätt ha suttit med stort inflytande, rika marker, en hird och duktiga hantverkare.

Järnåldersgravfälten

Björnhovda har varit en stor och betydelsefull by och det har funnits väldigt många gravlagda Björnhovdabor här. Tyvärr har nästan alla odlats bort och idag är det bara två stycken resta stenar som går att se. Dessa har troligen stått i en domarring tidigare. Vid ett vägbygge 1952 undersöktes fyra gravar, varav en brandgrop med ben. Gravarna låg precis nordöst om väderkvarnen Drottningen. Tre av gravarna var skelettgravar och hade lerurnor för mat samt vapen i en av gravarna. Den grav av dessa som var bäst bevarad var från sekelskiftet år 100 e. kr. Gravarna var skadade av tidigare täkt och andra arbeten, men troligen har alla tre varit krigargravar. Vanligen brändes kroppar vid denna tid, men krigare begravdes gärna som hela kroppar med sina vapen och utrustning vid sin sida i hällkistor. Likheter finns med kontinentala gravar från den tiden. Avsaknaden av vapen i de andra kan bero på att de blivit plundrade någon gång i tiden. 

Det har också hittats en vikingatida spännbuckla vid stenbrytning 1848 av båtsmansänkan Hane Anna Andersdotter. Även ett likarmat bågspänne från vikingatid. Bågspännet hade hittats 1860 och hamnat i fornfyndsamlaren Segrells ägo på Tveta gård.

Radbyn

Under medeltiden hamnade byn mittemot Almérs, där nu ”Gropen” och vattentornet ligger. Marken ligger utlagd som bytomt och kallas också Gammeltomter och Tomtåkrar.

På 1200-1300-talet flyttar man på Öland ihop byarna till radbyar. Det skulle bli ordning och reda och lätt att beräkna vem som äger vad för beskattning. Gårdarna läggs i rad och så bred som gården är, så stor är också gårdens andel i byns marker. Åker och äng är gemensam, men uppdelade i smala ribbor, kallade tegar. Hur ägorna är uppdelade kallas för solskifte. 

Dagens Björnhovda

Det finns ett mysterium kring placeringen av dagens Björnhovda. De flesta byar på Öland ligger kvar på de platser som de tilldelades vid radbyreformen. När den första kartan över Björnhovda dyker upp ligger dock inte Björnhovda på sitt tilldelade ställe utan i dagens läge. I ett brev 1375 när en man skänker gårdar till Nydala Kloster nämns Björnhovda för första gången, men också en gård vid namn Håkonatorp, Håkans torp. Håkonatorp nämns inte efter detta. Vad är det då som har hänt? Sölve Göransson en duktig kulturgeograf har förstått det så här. Att Håkonatorp ursprungligen är en utflyttargård från Björnhovda. Någon gång under 1400-talet har troligen något hänt så att man har flyttat resten av byn till Håkonatorp. Kanske har byn brunnit ned och det var enklare att bygga upp den vid Håkonatorp. Vi vet inte. Men när Björnhovda flyttar till Håkonatorp tar det antagligen namnet med sig och Håkonatorp glöms bort.

Källa: Arkeolog Karl-Oskar Erlandsson

Gillamarkeringarna sparas endast på alltpaoland.se och delas eller syns inte på något socialt nätverk.
Tillgänglighet: Lättillgängligt

Allt på Öland 2020. Utvecklad av Tegelwebb