Beijershamn

Misslyckat hamnprojekt blev en utmärkt fågellokal

Beijershamn är, vid sidan av Ottenby, en av Ölands bästa fågellokaler och en av de mest välkända. Ett misslyckat hamnprojekt på 1850-talet ledde till att området grundades upp och vassar och strandängar till gagn för fågellivet började utvecklas.

På 1850-talet tog Otto Wilhelm Beijer, hovstallmästare på Ottenby kungsgård, initiativ till en storhamn som skulle kunna konkurrera ut Färjestaden. En två kilometer lång pir med en hamn längst ut byggdes vid platsen vi idag kallar Beijershamn. På grund av ett konstruktionsfel började hamnområdet grundas upp så att det till slut blev omöjligt för större fartyg att anlöpa hamnen och verksamheten avvecklades.

På den uppslammade sanden började säv och bladvass etablera sig. Så småningom utvecklades området till en mosaik av strandängar, vassar och öppna ytor vilket uppskattas av vadarfåglar, änder, gäss och rovfåglar. Tack vare kreatursbete, röjning och vasslåtter på senare år är Beijershamn idag en av Ölands förnämsta fågellokaler. Totalt har 250 fågelarter observerats här.

Beijershamn är främst en viktig rast- och häckningslokal för vadare men här häckar också änder, tärnor och måsfåglar. Exempel på ovanliga arter som besöker Beijershamn är myrspov, årta, skräntärna, och pilgrimsfalk.

Skräntärna

Området har mycket att erbjuda den naturintresserade besökaren. Här finns fågeltorn, fågelplattformar, gömslen, informationstavlor, vandringsleder och en uppskattad led för funktionshindrade. Du har möjlighet att vandra ut på den två km långa piren.

Beijershamn är till största delen ett naturreservat.

Vintertid finns i viken gott om sjöfåglar som vigg, alfågel, salskrake och storskrake.  I vassen hörs skäggmesar. I alridån håller stjärtmes, spillkråka och mindre hackspett till. I slutet av mars till början av april passerar mängder med ejder och enstaka praktejdrar.

Sjöfågelsträcket fortsätter och avslutas ofta med ett magnifikt prutgåssträck.

I Beijershamn häckar de flesta av våra simänder, men även sydlig kärrsnäppa, gulärla och enkelbeckasin. I vassen håller vattenrall, brun kärrhök, sävsparv och rörsångare till. Över vassarna flyger backsvalor. Ute på sandlevlarna häckar silvertärna och småtärna.

På våren rastar vadare som mosnäppa, myrsnäppa och smalnäbbad simsnäppa. Ibland kan en eller flera ägretthägrar leta mat i våtmarken. 

Under sommaren börjar sydflyttande vadare att anlända.

Småsnäppa rastar på sensommaren

I Beijershamn har ett stort antal sällsynta vadare setts som vitgumpsnäppa, styltlöpare, tereksnäppa, dammsnäppa och svartbent strandpipare. Även silkeshäger, purpurhäger, skedstork, aftonfalk, eleonorafalk, korttålärka och rosenstare har observerats.

Södra fågeltornet

Från det södra tornet har du god överblick över stora delar av reservatet. Nära stranden går det här ofta vadare och på sandrevlarna längre ut kan du med hjälp av tubkikare se vadare, spovar och änder. Det finns gott om gravänder, tofsvipor, strandskator och rödbenor. Knölsvanar och gäss brukar vara vanliga i viken.

På sandrevlarna häckar skärfläckor

Sedan kan du söka dig ut mot piren och fortsätta skåda utefter stranden efter vadare. På norra sidan av piren går ofta gulärlor och i pölarna vadare. En plattform hjälper dig att få utblick.

Om du inte vill gå ända ut till pirspetsen kan du gena över våtmarkerna via en spång in i alskogen. Under promenaden på spången kan du se fler vadare.

Från spången kan du göra en avstickare till det norra tornet, som kan vara värd ett besök på våren.

När du kommit in i alskogen kommer du upp på den gamla strandvallen och kan vandra tillbaka till parkeringen och samtidigt se en del lövskogsfåglar. Har du tur kan du få höra sommargylling.

Källa: Ölands fågellokaler (Ölands Ornitologiska Förening)

Öppna reservatskartan i fullt format i desktop

Det rödrandiga området i kartan har besöksförbud under delar av året

Vandringsleder, fågeltorn, plattformar, parkering, toalett

Här kan du se vilka fågelarter som setts vid Beijershamn senaste veckan (Artportalen)

Fjärlilar och fladdermöss

Beijershamn är en av Ölands finaste fjärilslokaler. På en smal remsa med torra och öppna gräsmarker mellan strandängarna och skogen har lavdagssvärmaren sin enda förekomst i Norden. Totalt har mer än 650 av Sveriges 950 fjärilsarter återfunnits här.

Tack vare den goda insektstillgången är Beijershamn också ett fladdermössens eldorado. Tolv av Sverige arton arterm har påträffats i området. Av sällsynta fladdermöss förekommer bl.a. mustaschfladdermus och trollfladdermus.

Fakta om naturreservatet

Naturreservatets storlek: 655 ha (Natura 2000o-mrådet), beslutsår: 2000. 

Syfte: Skydda och bibehålla markernas öppna och betespräglade karaktär samt att vårda den unika vattenmiljön, så att alla de växt och djursamhällen som är karaktäristiska för dessa livsmiljöer kan fortleva i livskraftiga bestånd.

Området ingår i EU:s ekologiska nätverk av skyddade områden, Natura 2000. 

Här finns parkeringsplats, informationstavlor, fågeltorn, fågelplattform, gömslen, leder för funktionshindrade mm.

Källa: Länsstyrelsen i Kalmar län

Mer att läsa om Beijershamn: Vickleby - En sockenbeskrivning (1956)

Växtlokal

Beijershamn finns med i boken "En guide till Ölands växtvärld" från Ölands Botaniska Förening. Här finns naturtyper som betade strandängar, vassbälten, torrängar och alsumpskog.

Speciella arter är vattenskräppa, backsippa, strandmolke (Ölands enda lokal) och blankstarr.

Backsippa

Blankstarr

Bästa tid för besök är hela sommaren. Strandmolke blommar i juli månad. Tänk på att det är beträdnadsförbud 1 april till 31 augusti utanför de markerade lederna.

I denna karta kan du se var olika växter finns