Ett naturminne är ett särpräglat naturföremål som med stöd av miljöbalken kan få ett särskilt skydd. Möjligheten att på laglig väg skydda naturminnen har funnits sedan den första naturvårdslagen kom 1909. Så gott som alla naturminnen tillkom innan 1970. Efter detta årtal har endast fyra naturminnen tillkommit. Numera inrättar man hellre naturreservat än fridlyser enskilda objekt.
Det första naturminnet i Kalmar län tillkom den 1912 och innefattade ”rödspov, svarttärna, småtärna, dvärgmås samt deras ungar och ägg” på hela Öland. Dessa arter skyddas numera av andra fridlysningslagar.
Första naturminnet med enskilda träd, som är den idag vanligast förekommande naturminnestypen, tillkom 1918 och innefattade 12 ekar i Halltorps egendom. Detta naturminne upphävdes 1965 och ingår numera i naturreservatet ”Halltorps hage”.
På Öland finns 38 naturminnen som forfarande gäller. Alla är gamla träd utom ett som är en äng med salepsrot.
Länsstyrelsen har inventerat alla länets 216 naturminnen 2001 (Naturminnen i Kalmar län, 2001).