Milstenarna eller milstolparna är våra äldsta vägmärken. De härstammar från 1649 års gästgiveri- och skjutsförordning. Meningen med milstenarna var att ge de resande rätt reseavstånd. Det var de olika häradena som skulle svara för milstenarna. De skulle vara gjorda av sten, trä eller järn. Milstenarna på Öland är alla gjorda i sten. De visar hel, halv eller en kvarts mil. En mil var vid den här tiden 36 000 fot eller 10 689 meter. Det var en gammal svensk mil. Sedan dröjde det till 1737 innan de första milstenarna sattes upp på Öland. Allmogen, som skulle sätta upp milstenarna, tyckte inte att det fanns så stort behov, eftersom man ändå kunde se från kyrka till kyrka och lätt få reda på var man befann sig.

En annan typ av gamla vägmärken är väghållningsstenar och vägvisarstenar. Underhållet av vägen i äldre tider sköttes av de markägande bönderna. Lantmätare delade in vägarna i sträckor där varje bonde fick en sträcka att ansvara för som motsvarade hans andel mark i byn. Sträckorna kunde märkas upp med väghållningsstenar där initialer, gårdsnummer och årtal talade om vem som ansvarde för just den sträckan. Systemet hölls vid liv till 1920-talet.

Läs mer om milstenar och andra gamla vägmärken här.

Allt på Öland 2024. Utvecklad av Tegelwebb Drivs på server från MEBO