Räpplinge socken
0 platser

Centralt område på Öland där bland annat Borgholms slott och kungsladugården vittnar om starka intressen från riksmakten. Intressant kyrkomiljö vid gammal fyrvägskorsning: kyrka, med delvis bevarat medeltida murverk, uppförd på förhistoriskt gravfält, prästgård från 1825, tiondelada, skolor, lärar- och kyrkvaktmästarbostad. Flera byar i laga läge med välbevarad äldre bebyggelse och ett varierat odlingslandskap med talrika fornlämningar. 

Räpplinge socken består av fyra naturgeografiskt mycket tydligt urskiljbara delar. Längst i väster utmed Kalmarsund och nedanför landborgen ligger strandskogen. Ett stort alvarområde upptar socknens mellersta del. I kanten av alvaret ligger de flesta av byarna som alla har sin odlade jord fram till alvarskanten. Till den odlade jorden gränsar för sockens fyra nordligaste byar den stora Långbro mosse. I dag sträcker sig socknen från slottsruinen en knapp mil söderut och från Kalmarsund cirka fem kilometer österut.

Socknens geografiska utbredning har ändrats genom tiderna. Troligtvis lades Borgs socken med kungsgården och byarna Getungstad och Tryggestad till Räpplinge under första halvan av 1500-talet. Under 1900-talet har lasarettsområdet samt villaområdena Åkerhagen och Rosenfors lagts till Borgholms stad. 

Fornlämningarna 

Räpplinge har drygt 1 000 registrerade fornlämningar och tillhör därmed en av de fornlämningstätare, men samtidigt en av de mindre undersökta socknarna på Öland. De gravar man ser är framför allt knutna till landborgskanten längs väg 136. Detta stråk av gravar är närmare sex kilometer långt med en utlöpare som löper längs Getstadås mot Köping. Gravarna är främst frän järnåldern men här finns även gravar från bronsåldern representerade. Här finns också husgrundsområden och stensträngssystem.

I Räpplinge, Äpplerum, Åketorp och Tomteby finns ett betydande antal fornlämningar med anknytning till den historiska bebyggelsen och den tidigt odlade jorden. Genom gravar och lösfynd kring Åketorp och Karås, i socknens södra del, kan man sluta sig till att människor har levat här under bronsåldern. Halvannan kilometer öster om Svarteberga finns resterna av en fornborg som låg vid stranden av den nu utdikade Långbro mosse. Det finns uppgifter från början av 1800-talet att bönderna hade tagit av borgens stenar för att använda dessa till hägnader och som vägfyllning. Iidag syns den endast som en svag platå i en åker. Lämningarna visar att borgen var oval med måtten cirka 70 x 40 meter. Borgen var därmed en av de mindre på Öland.