Öländsk ordlista
En öländsk ordlista sammanställd av Lennart Nilsson
Ala = alfågel
Albark = färgmedel för sillgarn
Alnsten = sortiment av slipad kalksten
Alvar = betesmark på tunn, kalkrik jord
Alvret = alvaret
Alvargremla = ljungpipare
Attung = åttondel, gård med ca 12 tunnland åkermark
Avrad = hyra, arrende, avgift
Avradsbete = bete mot viss ersättning
Avrösningsjord = mark som bedömts inte vara möjlig att odla upp
Bastflängning = skörd av lindbast
Berk, birk = björk
Bet = bete, betesmark
Bjär = berg, höjd
Björke = björkskog
Björktrött = svårighet att ersätta björkskog med ny
björk
Bläding = nysådd råg
Blåbinka = cikoria
Blåklätt = blåklint
Blåpärlor = pärlhyacint
Blåtopp = älväxing
Bol = boställe, gård, nybygge
Boll = skål eller fat av trä
Bolstad = gårdsplats, bostad
Bondeseglation = bönder som bedriver handel till
sjöss
Bosen, märrflängare = rackare
Bredsla = öppen plats där hö breds ut för torkning
Brick, breck = åker- och vägren
Brink = backe
Broavgift = avgift för att lägga till vid brygga
Brodd, sädesbrodd = nyligen uppkommen spannmål
Brygghus = sidobyggnad avsedd för ölbryggning m.m.
Brunn = liten vattensamling
Brunnvipp = träkonstruktion för att ta upp vatten ur en brunn
Bråte = svedja
Bränsel = avbränt markstycke
Bröttel = avlångt stenrör, nedrasad stenmur, stensträng
Bult = vält
Bullerhall/bullersten = stort stenblock
Bunke = kärräng, låglänt vattensjuk mark
But = kalkstensblock (oftast på åkermark)
Byman = sammankallande för bystämma m.m.
Byordning = regelsystem för byns bönder
Bystad = plats där en by legat
Både = ö, skär, undervattensrev där vågorna bryts
Båk, böte = vårdkase
Båtlag, skeppslag = båt med flera delägare
Båtsman = indelt soldat med placering i flottan
Bärgsel = skörd
Bös = boss, agnar
Dagbräcken = gryningen
Damp = unghäst (otämjd)
Dank = låglänt mark, ibland med öppna vattenytor
Dapp = liten vattensamling
Deld = åkerstycke, teg
Diger- = stor
Djur- = hjort
Djurhus = lada där man utfodrade kronans högvilt
Djurstånd = plats där älgar, hjortar och annat högvilt ofta uppehåller sig
Doppa = sank mark
Dricka = öl
Dyppel = liten vattensamling
Däld = fördjupning, liten dal
Dös = halmstack
Dövgädda = gädda som är fiskad vintertid från isen
Fall = åkerskifte
Flak, flack = flat mark
Flat = mark ägd av kyrkan, platt markyta
Flis = kalksten
Flisa = stor upprest kalksten
Flisan = kalksten i dagen
Flo = lagårdsgolv
Flåt = uppgrundning, grund, ö, skär
Foderhäck = fodervagn
Fure = furuskog, bestånd av tall
Frälsehemman = gård ägd av en frälseman
Fyrsäde = växtföljd med råg, korn, korn och träda
Fänta, gräbba = flicka
Fåk = snöoväder
Fåra = tacka
Fårkoja = enkelt väderskydd för fårvaktare
Fårris = lövfoder
Fårvaktare = tillsynsman för en fårhjord
Fåvitta = rödspov
Fägård = innegärd där kreaturen kunde hållas
Färdesbåt, färdesöka = klinkbyggd båt med brett bord
Följa = ungsto
Gammal- = plats för gammal, senare försvunnen, bebyggelse
Garnhage, garnkätte = inhägnad för torkning av fisknät
Garnhall = sänken på fiskgran
Garnvarpa = typ av fiskegarn
Gata = fägata
Gensare = olle, tröja
Gjuse = fiskgjuse
Glad = öppen, grund vattensamling
Glo = liten bukt
Gloson, glupson = folktroväsen i form av en gris
Glöhoppa = glödstekt lammkött
Gosten = bra kvalitet av kalksten
Granoxe = ekorre
Gryt = stensamling, grov sten
Gröpe = grovmalen korn avsett som djurfoder
Gula, guling = sto, häst
Gulltupp = johannesnycklar
Gumring = tvåradigt korn
Gård = gärdsgård, inhägnad, gårdsplats
Gåsbänk = sittbänk som hyste ruvande gäss
Gåspinne = träbit för att låsa vingar på gäss
Gärdeslag = gemensamt hägnade inägor
Gökabyxor = majviva, gullviva
Haftmannen = skräntärna
Hag, hage = inhägnad betesmark
Hall = flat sten, klipphäll
Hammar = sten, klippa, stenig åker
Hampland = åker med hampaodling
Harpass = enkel murkonstruktion avsedd för harjakt
Hemman = bondgård
Hobbe = mindre skogsområde
Hombro, hombrygga = ålbro
Homma = ryssjeliknande fiskeredskap
Hop = på utmark upptagen odling
Hors = häst
Horsgök, himmelsget = enkelbeckasin
Horva = inhägnad åker eller äng
Hugga fårris = beskära lövträd (för djurfoder)
Hult = lövskog nyttjad för lövtäkt
Hundlök = backlök
Hybbel, käbbel = liten gård, torpställe
Hyckel = kulle
Hylle = fläder
Hylta = lövskog, främst ädellöv
Hålldamm = dämme uppströms en skvaltkvarn
Hång = parvisa trästycken för att hålla moningen på plats
Håp = åker vars avkastning tillföll prästen
Hårdvall = torr-frisk gräsmark
Hårdvallshö = hö från torr-frisk gräsmark
Hässle = hasselskog
Högalvaret = det högre belägna alvaret från de östra byarna sett
Högbyråg = lantsort av råg
Hör = lin
Hörjord = fuktig åkerjord
Höfter = blåstång
Illbatting = busfrö
Inhyses = person som bor i en annans hem eller på annans ägor
Intag = inhägnad mark, nyodling på utmark
Jaktpark = fridlyst markområde avsett för kunglig högviltjakt
Jala = lägga upp stenmur
Jalet = gärdet
Jetter = moränjord
Jordträn = stödfötter på väderkvarn
Jungfrusten = sten som härrör från Blå Jungfrun
Jute = jyllänning, dansk
Juta = "vattensjuk" mark
Kalkugn = stenkonstruktion för att tillverka bränd kalk
Kalvblomma = kabbleka
Kamp = vaktare av byns inägomark
Karse = ryssja
Kleva = klyfta, brant backe, klippa
Klivstätta = stensatt övergång av stenmur
Klöder = blåstång
Knate = liten pojke
Koka = komockor att elda med
Korra = liten vattensamling
Kronohemman = gård ägd av staten/kronan
Kräk = nötboskap
Kvarnhäst = hävarm för att vrida väderkvarn
Kåsa = uppläggningsplats för småbåtar
Kämpagrav = husgrund från järnåldern
Kölna = byggnad för mältning av spannmål
Lad- = plats för äldre bebyggelse
Ladhage, ladkätte = mindre fålla invid ladugård
Lammalök = majviva
Landbo = arrendator
Lank = svagt kaffe
Lanka = anka
Led = öppning i stenmur
Linda/list = obrukad åker
Lott = äga, ofta nära gården
Lottöppning = kalas med öppning av penninglott
Lufsa = potatispannkaka med fläsk
Lund = skogsdunge, igenväxt slåtteräng
Lycka = inhägnad
Lysved = kvistar och tunnare grenar
Långnäbba = storspov, rödspov
Läge = sjöhodsplan, förtöjningsplats
Löskekarl = luffare
Löt = högt belägen betesmark, sluttning, sankmark
Mad = sankäng, översvämmad mark
Malm = ansamling av småstugor i utkant av bondby
Mangård = innergård närmast mangårdsbyggnad, oppgård
Mantal = skatteenhet beräknad efter gårdens bärkraft
Mar = gyttjig havsvik, strandsjö, grund insjö
Mark = utmark, betesmark
Marstrandsarbete = tvångsarbete
Marsvin = tumlare
Meraftna = mat på eftermiddagen
Mjölkpall = konstruktion för att ställa mjölkspann på
Mo = plant område med sandiga jordar
Moen = öppen alvarliknande mark
Mon, moning = extra lager av halm på taknocken
Mosse = kärr, våtmark
Mot = kyrklig indelning av byar och socknar
Munklöss = hundtunga
Musnötter = hasselnötter som samlats av möss
Måla = avgränsat, uppmätt jordstycke
Märrflängare = rackare
Nabb, nabbe = udde
Nattfela = nattviol
Nek = sädeskärve
Norrledar = folk på norra Öland
Notfiske = strandnära fiske med nät
Notkalven = del av nät för notfiske
Nättel = nässla
Nötkrall = klase av hasselnötter
Nötrubb = komocka
Olsmur = odalsmur, gärdesmur
Oppholl = vildapel
Oppgärd = del av tomten med boningshus, bodar och brygghus
Orde = udde
Ormbär = björnbär
Pallplan = plan kalkstensyta i strandlinjen
Park = inhägnat område, slåtteräng
Passnalj = rolig historia
Petkuser = lantsort av råg
Pinnso = igelkott
Plan = hustomt, allmänning
Planterhage = inhägnad mark avsedd för trädplantering
Plats = ställe där någon bor eller har bott, malmställe
Portskjul = öppning i kringbyggd gård
Prång = trång gång/mellanrum
Puken = djävulen
Rackare = dräng till bödel, hästslaktare m.m.
Raft = taktäckningsribbor av hassel
Ramn = korp
Remmin = räv
Ren = åkerkant, vägkant
Resgarn = fångstredskap för säl
Ris = skog, stubbskottsskog
Rovgård = rovland
Rum = öppen plats i slåtteräng
Rumptöre = torkad komocka
Runna = grupp av träd eller buskar
Ryd = röjning (i skog)
Rå, rågång = gräns (-märke)
Rälla = ränna
Röd kornblomma = klätt
Rödpiskor = skräppor
Rör = stenröse
Sal = stor öppen yta i äng, skog m.m.
Sal = största rummet i mangårdsbyggnad, finrummet
Sidd = sidländ mark
Sidvall = fuktig gräsmark
Sillväder = måttlig västlig eller sydvästlig vind
Sjurygg = stenbit (fisk)
Sjututa = ring-/skogsduva
Själ = säl
Själsten = sten där säl brukar vila
Självbindare = slåttermaskin av säd som binder ihop neker
Sjögräs = ålgräs
Sjökalv = öronmanet
Sjöklöder = blåstång
Sjömark = strandnära betesmark
Sjöäng = strandnära slåtteräng
Skallhobbe = plats där drevjakt anordnas
Skallfogde = befäl vid drevjakt
Skarn = komocka
Skarnpåk = träklubba för spridning av komockor
Skarp = torr, ofruktbar
Skarpa = sur eller hård skifferjord som torkar lätt
Skate = udde, utskjutande terrängparti
Skattehemman = gård ägd av en självägande bonde
Skavel = ekollon, nötter och surapel; ollonbete
Skiftesverk = byggnad av stående stolpar och liggande plankor i spår
Skank = ben
Skurkvarn, skurring = anordning för slipning av kalksten
Skuta = lättare roddfartyg
Skvaltkvarn = kvarn som drivs av vattenkraft
Skåre = grävd fördjupning för sjöfågeljakt
Skäfte = dyfräken
Skäkta = loppa
Skäl = gräns
Skälgata = gata i gränsen mellan två byar
Slak, släke = ålgräs, "grästång", "sjögräs"
Slinder = loge
Slitrya = rya som ingick båtsmännens utrustning
Slät = öppet fält
Slätt = öppen plats
Smutta = prång mellan hus
Snape = framskjutande udde, gärna skogsklädd
Sockerros = madonnalilja
Solört = solvända
Speckeflundra = lättsaltad och torkad flundra
Spitehöna = öländsk dvärghöna (lantras)
Spjäll = liten rektangulär åker
-stad = ställe, plats
Stenbod = sjöbod av kallmurad sten
Stenguppa = stenskvätta
Stenmursrevor = hundrova
Stickelbär = krusbär
Stoning, storning = sockel på hus
Strandridare = person med uppgift att rapportera strandfynd m.m.
Strandskjora = strandskata
Ströja = ansamling av hö som räfsats ihop
Strömmen = vattendrag, översvämmad mark
Svartknoppar = kärrgräs (agnsäv)
Svartrost = svampangrepp på råg
Svinböna = bolmört
Sylten = översvämmad mark invid havsstrand
Sälgarn = nät med syfte att fånga säl
Sättra = utmarksäng (på sankmark)
Sötengröt = risgrynsgröt
Tader = råglosta
Teg = avlång remsa av större åker
Tjuderbet = plats där betesdjur tjudras
Tobis = småsill
Tok = ölandstok, område med tokbuskar
Tolkägg = ägg av rödbena
Tomt = plats för bebyggelse (ibland även äldre sådan)
Tomten = område på baksidan av mangårdsbyggnaden
Torn = hagtorn
-torp = nybygge, utflyttargård
Torrskär = torkad fisk
Tremänning = båt med tre par åror och två master
Tullkvarn = väderkvarn där malning utförs mot betalning
Tresäde = växtföljd med råg, korn och träda
Träda = åker som varken besås eller skördas
Träde = mycket gammal åker
Träsk = mindre sjö
Tvet = röjning
Tvist/kvist = förstuga till mangårdsbyggnad
Tåtel = gräsart
Täckling = gråsparv
Täppa = trädgård
Undantag = underhåll av föregående brukare av bondgård, sidobyggnad
Utmark = mark utanför inägorna, betesallmänning
Utskog = skogsmark belägen långt från byn
Vaktare = tillsynsman av tamdjur (nöt, får m.m.)
Vaktarkoja = väderskydd för vallning av boskap
Vall = slåtteräng, bete, gräsklädd sluttning
Vallgata = fägata
Vallodling = odling av gräs m.m. på åkermark
Varp = strandremsa där notfiske bedrivs
Vattenspol = storspov
Ved, vedbrand = bränsle, skog
Vedkorn = korn som byttes mot ved
Vedväg = alvarväg mellan östra och västra sidan
Ven = gräs (Agrostis-arter)
Vildbasse = vildsvin
Vitrot = kvickrot
Vret = liten åker
Välle = tidvis översvämmat område
Vålböt, vålbök, våle = vårdkase
Wärling = sort av vårråg
Ystgräs = gulmåra
Yxlägg = gullviva
Åkersilk = vallmo
Ålbro = murad stenpir för ålfiske
Ålla = däld, håla, ränna
Årder = redskap för grund bearbetning av åker
Älle = albestånd
Ängsknarr = kornknarr
Ängsvaktare = vaktare av byns ängsmarker
Ödesbol = ödegård
Ök = dragare (oxe eller häst)
Öka = eka, roddbåt
Ölgräs = renfana
Ör = bank av sand eller grus
-ör = grus-, sand-, stenrevel
Örjord = stenig jord
Örsel = ogräs
Östledar = folk på östra Öland
Östra landborgen = strandvall uppkastad av Ancylussjön