1906 öppnades den första järnvägen för persontrafik på Öland och fyra år senare var järnvägstrafiken fullt utbyggd på ön. Man räknade då med att den skulle finansieras genom fraktinkomster från betor och andra jordbruksprodukter i söder och från skogsavverkning på norra delen av ön.
Spårvidden bestämdes till 891 mm, alltså smalare än det för stambanorna normala 1 435 mm. Denna avvikande spårvidd ledde tidigt till problem vid kontakter med fastlandet.
Skogsby station 1911
Under kort tid kom många miljöer att utvecklas kring järnvägen som helt nya inslag i det gamla öländska kulturlandskapet. Mellan Böda i norr och Ottenby i söder drogs järnvägen genom ett 40-tal större och mindre orter som erhöll egen station eller hållplats. Dessutom byggdes ett stort antal banvaktarstugor jämnt spridda utmed linjen.
De öländska järnvägarna byggdes ursprungligen av två privata företag: Borgholm-Böda Järnväg (BBJ) och Södra Ölands Järnväg (SÖJ). Bolagen använde sig av egna typritningar, med individulella särdrag för respektive bolag, vid anläggandet av stationshusen. Stationshus som ännu väl illustrerar de ursprungliga typmodellerna finns bl a i Uggletorp (BBJ) och Norra Möckleby (SÖJ).
Norra Möckleby station 2013
Stationshusens uppbyggnad sammanföll med sågverksindustrins uppgång, vilket innebar en ökad tillgång till välsågade plankor och en möjlighet till konstnärligt utformade snickerier på de nya stationshusen. Det stora undantaget var stationen i Borgholm som uppfördes i tegel. Böda station var knuttimrad.
Många av de nybyggda stationshusen hamnade utanför befintliga tätorter. De särskiljde sig från den äldre traditionella bebyggelsen genom sina speciella detaljer som brutet tak, utskjutande skärmtak och stora fönster till den omfångsrika väntsalen.
Någon reguljär färjetrafik med personvagnar mellan Öland och fastlandet har inte förekommit.
Rälsbussar vid Färjestadens station
Den första oktober 1961 lades järnvägstrafiken ner på Öland. Trots att järnvägen numera är borta, har sträckningen för de gamla banvallarna på många håll ändå bevarats genom nya användningsområden. Flera banvallar är populära vandrings- eller cykelleder, som leden över Stora Alvaret mellan Kastlösa och Skärlöv. Här finns en rastplats som under järnvägstiden var en banvaktsstuga.
Många av de tidigare stationshusen finns också kvar, och är idag eftertraktade bl a som fritidshus med sina avvikande arkitektoniska byggnadsstilar och spännande historia. I Lindby finns ett vattentorn för ångloken bevarat.
Vattentorn i Lindby 2017
Vid de gamla banvallarna finns här och där lämningar som minner om järnvägstiden, som t ex järnvägsbron i Skärlöv.
Järnvägsbro i Skärlöv 2018
I Färjestaden sker försäljning av keramik i det gamla rälsbussgaraget.
Kring några av de nya stationsorterna utvecklades med tiden mer omfattande bebyggelser. Orter som Skogsby och Löttorp har ursprungligen uppstått kring järnvägsstationerna.
Källa: Länsstyrelsen i Kalmar län m fl
Platser som påminner om järnvägstiden finns samlade i kategorin Ölands järnväg
Stationer och hållplatser:
Södra Ölands Järnväg (SÖJ) (från norr till söder)
Kråketorp hållplats, inga byggnader finns kvar
Vickleby station
Mörbylånga by hållplats, inga byggnader finns kvar
Mörbylångadalen hållplats, inga byggnader finns kvar
Rösslösa hållplats, inga byggnader finns kvar
Ölands Mellby hållplats
Ottenby Station, Lokstall vid Ottenby
Borgholm-Böda Järnväg (BBJ) (från söder till norr)
Torps by hållplats, inga byggnader finns kvar
Gårdby station, inga byggnader finns kvar
Ölands Bäck hållplats
Björkerum hållplats
Räpplinge hållplats
Kolstad hållplats
Källingemöre hållplats
Kalleguta hållplats
Dalbyro hållplats
Istad hållplats
Askelunda hållplats
Ranstadsvägen hållplats
Vedborm station
Skäftekärr station
Källa: Ölands Järnväg, Jan-Olov Svensson
Mer om Ölands Järnvägar kan du läsa här:
Allt på Öland 2024. Utvecklad av Tegelwebb Drivs på server från MEBO