Guldskatter på Öland

  • Närbild på halskrage från Färjestaden. Foto: Historiska museet
  • Halskragen från Färjestaden Foto: Historiska museet (Christer Åhlin, Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige)
  • Romersk soldi Foto: Historiska museet
  • Dessa berlocker hittades i en bortbruten grav under ett stenröse i Hörninge. Foto: Historiska museet (Ulf Bruxe, Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige)
  • Denna brakteat hittades i en åker Holmetorp. På framsidan har den ett människohuvud över ett fyrfota djur.Foto: Historiska museet (Bengt A Lundberg, Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige)
  • Detta är en spiralten (handel och värdemätare) som hittats i Björnhovda. Foto: Historiska museet (Ulf Bruxe, Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige)
  • Ormhuvudring hittad av en piga i Näsby. Foto: Historiska museet (Gabriel Hildebrand, Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige)
  • Hals/armringar från Skedemosse Foto: Historiska museet (Ulf Bruxe, Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige)
  • Brakteat hittad i Dödevi. Foto: Historiska museet (Bengt A Lundberg, Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige)
  • Björnhovda-skatten Foto: Historiska museet
  • Guldgubbe från Eketorp Foto: Historiska museet (Ulrik Skans 2007-09-04 Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige)

Ölands guldålder

De flesta guldfynden på Öland härstammar från perioderna romersk järnålder 0-400 e. v. t. samt folkvandringstid 400-550 e. v. t. På Öland brukar dessa perioder ibland kallas för Ölands guldålder p.g.a. att det var en sådan rik tid. Man har hittat 9 kg guld på Öland. Romerska guldmynt har hittats på Öland i större mängd än i något annat nordiskt landskap. Det säkraste sättet att förvara guldet under dessa tidsperioder var nedgrävt.

Ölänningarna tjänar guldmynt i Romarriket

Flera av föremålen som har hittats har tydlig nordisk karaktär. De har gjorts av inhemska hantverkare. Guldet verkar ha kommit till Öland från Romarriket i form av solidimynt.

Romersk soldi Foto: Historiska museet

Dessa mynt användes till stora transaktioner och framförallt till att betala soldater. Ordet sold och soldat kommer från benämningen på dessa mynt. Ölänningar kan dels ha deltagit på den romerska sidan som hjälptrupper, dels varit bland härjande barbarer som har fått guld som en slags brandskatt eller tribut för att bege sig hem.

Guldkragen från Färjestaden

Det mest imponerande guldfyndet på Öland är guldhalskragen från Färjestaden; en femringad halskrage rikt utsirad med sirater och drakfigurer och bestående av över sju hekto guld. Det är ett av vårt lands mest avancerade konstnärliga arbeten. Den tillverkades under 400-talet. Två motsvarigheter finns; båda från Västergötland. Halskragen har prytt en gudabild eller använts av hövdingar vid kulthandlingar. Man kan tänka sig att den burits av den mäktigaste hövdingen på Öland.

Halskragen från Färjestaden Foto: Historiska museet (Christer Åhlin, Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige)

Hur det gick till när den hittades finns belagt i stora drag: Hösten har precis kommit och drängen Johan Peter Petersson arbetar med att köra gödsel på Färjestadens gård. På gården finns en gammal skans, en plats där blodiga strider stått mellan svenskar och danskar bara för ett par århundraden sedan. Johan är 15 år fyllda och drömmer sig bort, kanske till Amerika. På väg upp till ladan glimmar någonting till i vägkanten.

Det som glimmar sitter fast i marken och hans kamrat, den ett par år yngre Erik Gustaf Eriksson, springer efter hjälp och kommer tillbaka med en äldre dräng, Anders Jönsson, 44 år gammal. Med Anders Jönssons hjälp får de upp föremålet. Men med tanke på hittelönen uppstår en  tvist om vem som verkligen hittat föremålet, som avgörs i rätten.

Guldmynt, armringar, berlocker, guldgubbar m m

Den största solidiskatten på Öland har hittats vid Åby i Sandby socken. Den innehöll 80 mynt. Ölands näst största skatt med solidimynt har hittats i Björnhovda. Det var 36 st mynt som ursprungligen legat i en skinnpåse. Det sista av mynten var präglat tidigast 475. De hittades i omgångar 1864-1870 av flera drängar, pigor och arbetskarlar som plöjde i en åker.

Björnhovda-skatten Foto: Historiska museet

Andra guldföremål som hittats är exempelvis brakteater (beskyddande amuletter i form av ett hängsmycken), berlocker (smycken), hals- och armringar, spiraltener (värdemätare vid handel) samt guldgubbar (1-2 cm stora guldbleck som använts i kultsammanhang).

Dessa berlocker hittades i en bortbruten grav under ett stenröse i Hörninge. Foto: Historiska museet (Ulf Bruxe, Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige)

 

Denna brakteat hittades i en åker Holmetorp. På framsidan har den ett människohuvud över ett fyrfota djur.Foto: Historiska museet (Bengt A Lundberg, Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige)

 

Detta är en spiralten (handel och värdemätare) som hittats i Björnhovda. Foto: Historiska museet (Ulf Bruxe, Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige)

 

Ormhuvudring hittad av en piga i Näsby. Foto: Historiska museet (Gabriel Hildebrand, Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige)

 

Hals/armringar från Skedemosse Foto: Historiska museet (Ulf Bruxe, Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige)

 

Brakteat hittad i Dödevi. Foto: Historiska museet (Bengt A Lundberg, Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige)

 

Guldgubbe från Eketorp Foto: Historiska museet (Ulrik Skans 2007-09-04 Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige)

Öländsk nedgång

De allra flesta mynt som hittats på Öland kommer från tiden före år 475. Varför detta? Jo, detta år faller Västrom. Det har troligen varit ölänningarnas kassako, oavsett om man har härjat eller deltagit som legotrupper. När Västrom har fallit har man inte haft samma kontaktnät österut och kunnat nyttja det på samma sätt. På Gotland fortsätter guldfynden även för tiden efter år 475. Detta kan bero på att gotlänningarna hade sina kontakter mot östromerska riket, som fanns kvar efter att Västrom fallit.

En annan orsak till nedgången kan vara det stora vulkanutbrottet år 536. Askan i atmosfären skymde solen och gjorde att det blev kallt och växtsäsongen uteblev. Man tror berättelserna om fimbulvintern bygger på åren efter denna händelse. Försämrat klimat ledde till svält, särskilt på ett tätbebyggt område som Öland där många var beroende av god skörd och bra betesmarker åt djuren.

En tredje orsak kan ha varit den Justinianska pesten, som drabbade främst Medelhavsområdet, men kan ha spridits sig upp till Öland.

Folkvandringstid var en orolig tid med folkomflyttningar på kontinenten. Öland är rikt med guld, men guldet lockar till girighet och krig. Fornborgarna reses vid denna tid

Källa: Karl-Oskar Erlandsson samt Gunnar Aldestam i boken Ölands guldålder

Allt på Öland 2024. Utvecklad av Tegelwebb Drivs på server från MEBO