Bronsåldern på Öland

  • Gösslunda rör Foto: Stefan Svenaeus
  • Offersten med skålgropar i Slagerstad Foto: Stefan Svenaeus

Cirka 1800 f.v.t börjar bronsåldern och pågår till ca 500 f.v.t. Den har avsatt tydliga spår i landskapet i form av de stora gravarna i form av högar och rösen. I utbyte mot brons har ölänningarna i kontakterna med andra folk lämnat bärnsten, hudar, pälsverk och eventuellt även matvaror. Brons hade ingen praktisk funktion utan användes i rituella sammanhang. Man manifesterade sin status genom offer.

Offer av bronsföremål förekom. Vid utgrävningar i Skedemosse har man gjort fynd från bronsåldern. Två bronslurar har hittats i Långlöt. De som styr samhället tillmäts gudomliga drag.

Brons tillverkades genom att blanda koppar och tenn. Råvarorna transporterades från sydligare länder. Koppar kom bl a från gruvor på Cypern, i Serbien och i Sinaiöknen. Tennmalm fanns framför allt i Spanien och England. De rika ölänningarna blev en del av den gemensamma europeiska bronsålderskulturen. 

En lämning från bronsåldern är skålgropar eller älvkvarnar, som de också kallas. De är små gropar i stora stenar och användes i kultsammanhang.

Offersten med skålgropar i Slagerstad Foto: Stefan Svenaeus

Offersten med skålgropar i Slagerstad 

Under senare bronsåldern blir klimatet kallare och fuktigare. Samtidigt finns tecken på att ett högt befolkningstryck lett till överutnyttjande av betesmarkerna. Gravskicket ändras samtidigt genom att storgravarna överges och gravanläggningarna samlas i gravfält. Detta kan tyda på att gårdar knyts närmare till varandra. De viktigaste näringarna var boskapsskötsel och fiske. Odling utgjorde endast en marginell del av försörjningen.

Här är platser med lämningar från bronsåldern, t ex Mysinge hög, Blå rör och Gösslunda rör.

Förekomsten av många bronsåldersrösen på Stora alvaret visar att detta område varit en viktig betesmark under denna tid.

Källa: Länsstyrelsen i Kalmar

Allt på Öland 2020. Utvecklad av Tegelwebb